Projektanslag Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

I veckan kungjordes Wallenbergsstiftelsen beslut om 770 Mkr till olika forskningsprojekt. I två av dessa finns Fysikum med som sökande.
The Oskar kleincentret (OKC) har genom Jesper Sollerman, Ariel Goobar och Claes Fransson fått stöd för ett 5-års långt projekt för att hitta och studera supernovor, medan Lars Pettersson finns med i det konsortium som beviljats medel för utveckling av teoretiska modeller för röntgenspektroskopi.

OKC är redan sedan början av år 2013 medlemmar i intermediate Palomar Transient Factory ( iPTF ) – ett projekt för att hitta supernovor strax efter explosionen. Detta är en vägvisare för nästa generation av detta projekt – Zwicky Transient Facility ( ZTF ). De 30 miljoner kronororna från KAW kommer nu möjliggöra för OKCs astronomer och fysiker att spela en ledande roll i det projektet.
Jesper Sollerman, OKC-medlem från institutionen för astronomi, leder programmet:
– Tidigare supernova-undersökningar har ofta upptäcks supernovor dagar eller veckor efter explosionen. Vi vill hitta dem på den allra första natten. På detta sätt hoppas vi kunna lära mer om de stjärnor som faktiskt exploderade.

Supernova SN 2011dh i malströmsgalaxen (M51) är ett exempel på en supernova upptäckt tidigt efter explosionen med Palomar teleskop . Se även http://okc.albanova.se/blog/missing-star-supernova-2011dh/
Supernova SN 2011dh i malströmsgalaxen (M51) är ett exempel på en supernova upptäckt tidigt efter explosionen
med Palomar teleskop . Se även http://okc.albanova.se/blog/missing-star-supernova-2011dh/
Att studera hur massiva sjärnor dör är fokus för supernovaforskarna vid institutionen för Astronomi, såväl observatörer som Sollerman och modellbyggare som medsökande Claes Fransson.
Supernovagruppen vid Fysikum, ledd av medsökandet Ariel Goobar, är mer intresserade av supernovornas användning för kosmologi:
– Vi har använt supernovor för att göra en av de mest revolutionerande vetenskapliga upptäckter i vår tid: universum accelererar på grund av en ännu okänd mekanism, vi kallar det “mörk energi”.
ZTF kommer att ge viktiga observationer för att ytterligare utforska universums expansionshistoria.

– Å andra sidan, säger Jesper Sollerman, de mest spännande upptäckter kan mycket väl vara saker som vi inte har förusett. Att öppna upp ett nytt tidsfönster för transienter kommer säkerligen ge många nya upptäckter. Vid OKC vi har forskare som arbetar även med andra typer av transienter, både gammablixtar och kolliderande neutronstjärnor, och förhoppningsvis kommer vi att kunna hitta ännu mer exotiska explosiva händelser med Zwickys Transient Facility.

– Fantastiska nyheter! säger Lars Bergström, projektledare för Oskar kleincentret. Återigen har Wallenbergstiftelsen stött ett av våra mest avancerade forskningsprojekt. Idag är vi alla på centret mycket glada.

Stort anslag till konsortium för teoretisk röntgenspektroskopi
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar 30 miljoner kronor under fem år till ett konsortium för utveckling av teoretiska modeller för röntgenspektroskopi.
– Med röntgenspektroskopi kan vi zooma in på enskilda atomer i en molekyl och studera hur de binder till varandra och t ex till en katalysatoryta som i våra vanliga bilavgaskatalysatorer. Det har också blivit möjligt att i experiment följa en kemisk reaktion i realtid med nya röntgenlasrar, men för att förstå vad man ser krävs också teoretisk modellering säger Lars G.M. Pettersson, professor i teoretisk kemisk fysik här på Fysikum.

Han är medsökande till projektet ”Strong field physics and new states of matter” som involverar sju forskargrupper vid LiU, KTH och universiteten i Uppsala och Stockholm.
Nu byggs en ny hypermodern anläggning i Lund, MAX IV, en miljardinvestering som skapar hisnande möjligheter. I Hamburg i Tyskland byggs en röntgenlaser-anläggning, XFEL, som ger ytterst intensiva korta laserpulser av röntgenstrålar. Vad projektet handlar om är att utveckla teorier som stöd för framtida experiment vid de nya anläggningarna.
– Man investerar miljarder i nya instrument och anläggningar. Vi menade att man också borde investera i teori som matchar de nya experimenten och det höll stiftelsen med om, säger Patrick Norman, professor i teoretisk fysik vid LiU och huvudsökande för projektet.

Dell’Angela et al., Science 339, 1302 (2013)
Dell’Angela et al., Science 339, 1302 (2013)
De korta, intensiva röntgenpulserna från en röntgenlaser ger en tidsupplösning som gjort det möjligt att för första gången studera hur en kemisk reaktion propagerar genom att följa vad som händer kring enskilda atomer i molekylen. Bilden illustrerar hur kolmonoxidmolekyler (CO) lämnar en metallyta och träffas av de ytterst intensiva pulserna från röntgenlasern i den första pionjärstudien som gjordes på SLAC, USA av ett forskarteam där Lars G.M. Pettersson och Henrik Öström från Fysikum ingår.
– Vi är väldigt glada att KAW ser betydelsen av teoriutveckling i synergi med experiment. Vi har samlat några av de bästa grupperna som alla utvecklat olika metoder där vi nu kan gå vidare i en gemensam satsning. Inte minst viktigt är att vi nu kan satsa på att bygga nästa generation teoretiker, säger Lars G.M. Pettersson.

Share this post
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *