1. Du är här:
  2. Fysikum
  3. Start
  4. Öppna föreläsningar

Öppna föreläsningar 2016-17

Fysikum, Stockholms universitet, ger regelbundet populära föreläsningar i fysik. Vi vill på detta sätt erbjuda spännande information om modern fysik. Vi passar också på att berätta om utbildningen i fysik vid universitetet. Du som är intresserad av att höra en intressant föreläsning och/eller funderar på att läsa fysik och vill veta mer om utbildningen vid Fysikum ärhjärtligt välkommen!

 

Öppna föreläsningar vid Fysikum

ANMÄLA: Enstaka personer behöver inte anmäla deltagande i föreläsningarna, men om du planerar att komma med en större grupp, tex en klass, ber vi dig meddela detta till studentexpeditionen.
Plats: Kleinsalen i AlbaNova, Roslagstullsbacken 21. Hitta till AlbaNova.

Program

Torsdag 6 oktober 2016 kl 18.15:

Quantum computation with trapped ions

Markus Hennrich

Quantum computers have the potential to outperform classical computers in complex calculations. Several physical systems are being investigated for realizing a quantum computer with trapped ions as one of the most promising candidates. In this presentation I will introduce trapped ions, and explain how they are used for quantum calculations. Furthermore, I will describe our research at Stockholm University where we excite trapped ions into high-lying electronic states with the goal to make quantum calculations with trapped ions faster and more flexible.

-- Markus Hennrich, universitetslektor vid Fysikum, Stockholms universitet

 


Torsdag 10 november 2016 kl 18.15:

Hur radioaktivitet och joniserande strålning räddar liv

Emely Lindblom

Med hjälp av fysikaliska metoder kan vi inte bara ta detaljerade bilder av hur människokroppen ser ut på insidan, vi kan också bota dödliga sjukdomstillstånd som exempelvis cancer. Dessa metoder är till stor del baserade på användandet av joniserande strålning, det vill säga den sorts strålning radioaktiva ämnen avger men som också kan skapas i en så kallad accelerator. Genom avancerad bildtagningsteknik kan bilder av organs anatomi samt en rad olika biologiska processer och funktioner studeras. Vid analys av dessa bilder kan man med hjälp av matematiska modeller, som bland annat grundar sig på strålningens förmåga att döda celler, förutspå möjligheten att genom strålbehandling kunna slå ut tumören och därmed bota patienten. Föreläsningen inleds med en grundläggande introduktion till sjukhusfysik för att sedan övergå i en beskrivning av den senaste forskningen inom medicinsk strålningsfysik vid Fysikum.

-- Emely Lindblom, doktorand i medicinsk strålningsfysik vid Stockholms universitet


Tisdag 6 december 2016 - OBS. TIDEN : kl 19 - 21 :

JULFÖRELÄSNING - Michael Faradays 180-åriga tradition

Alt

"Christmas Lectures" hålls årligen vid Royal Institution i London för att presentera vetenskapliga frågor på ett informativt och underhållande sätt. De inleddes redan 1825 och en av de tidigaste och flitigaste föreläsarna var Michael Faraday. I hans anda visar vi experiment för alla åldrar, nu för sjuttonde gången.

 

-- Carl-Olof Fägerlind, lärarfortbildare och fysiklärare vid Hersby gymnasium, och Max Kesselberg, fil doktor, Fysikum, Stockholms universitet .

*foto ©Carl-Olof Fägerlind


Torsdag 2 februari 2017 kl 18.15 :

Hur bildas och förstörs molekyler i rymden?

Alt

I rymden mellan stjärnorna finns det gigantiska gasmoln. Dessa så kallade interstellära moln har visat sig innehålla molekyler. Gasmolnen utgör en barnkammare för stjärnor. Det är när gasen kyls ner och molnen dras samman av gravitation som stjärnar kan bildas. De första molekylerna i dessa moln observerades redan på slutet av 1930-talet. Idag har mer än 100 olika typer av molekyler identifierats. Dessa molekyler kan vara neutrala, positivt laddade och som det på senare år visat sig även negativt laddade. I denna föreläsning kommer de kemiska processer som driver kemin i de interstellära molnen att diskuteras.

-- Åsa Larson, universitetslektor, Fysikum, Stockholms universitet.

 


Torsdag 9 mars 2017 kl 18.15 :

Supernovor och universums accelererande expansion

Anders-Nilsson

Under de senaste årtionden har astronomer och fysiker gjort dramatiska upptäckter kring Universums egenskaper: vanliga atomer utgör endast en mindre bråkdel av den kosmiska sammansättningen. Märkligast av allt är förekomsten av "mörk energi" som får Universum att expandera allt snabbare. Hur mäter man sådant? Genom noggranna studier av exploderande stjärnor, supernovor, vars ljus färdats i flera miljarder år kan man lära sig hur universums expansion har sett ut under tiden som har förflutit sedan ljuset började sin färd mod Jorden. Med den informationen kan man dels extrapolera universums rörelse tillbaka till Big Bang och ta reda på när allting började, samt försöka att förutsäga universums framtid.

--Ariel Goobar, professor i kosmologi vid Fysikum, Stockholms Universitet.

 


Torsdag 6 april 2017 kl 18.15:

The Universe - a Detective Story

ATHENAevent

Modern fundamental physics contains ideas just as revolutionary as those of Copernicus or Newton; ideas that may radically change our understanding of the world; ideas such as extra dimensions of space, or the possible existence of other Universes. Testing these concepts requires enormous energies, far higher than what is achievable by the Large Hadron Collider at CERN, and in fact, beyond any conceivable Earth-bound experiments. However, at the Big Bang, the Universe itself performed the ultimate experiment and left clues and evidence about what was behind the origin of the cosmos as we know it, and how it is evolving. And the biggest clue is the afterglow of the Big Bang itself. In the past decade we have been able to answer age-old questions accurately, such as how old the Universe is, what it contains, and its destiny. Along with these answers have also come many exciting new questions. Join Hiranya Peiris who will unravel the detective story, explaining what we have uncovered, and how we know what we know.

-- Hiranya Peiris, professor at Stockholms universitet, and director of the Oskar Klein Centre

 


Torsdag 27 april 2017 kl 18.15:

Från tilldragande stenar till internetsminneslager

Alt

Magnetism var ett av de första naturfenomen som kunde observeras, men också ett av de sista som kunde förklaras. Trots att nästan alla har erfarenhet av någon typ av magnetiska fenomen, är det inte många som är medvetna om hur viktig magnetism är för vårt moderna samhälle. I den här öppna föreläsningen, kommer jag att ge en överblick över magnetismens historia och framtid: från dess upptäckt, via experimenten och idéerna som har bidragit till vår förståelse av magnetism, till dess tillämpning inom teknik och de utmaningar som forskningen nu står inför.

- Stefano Bonetti, forskare vid Fysikum, Stockholms universitet.