1. Du är här:
  2. Fysikum
  3. Start
  4. Öppna föreläsningar

Öppna föreläsningar 2017-18

Fysikum, Stockholms universitet, ger regelbundet populära föreläsningar i fysik. Vi vill på detta sätt erbjuda spännande information om modern fysik. Vi passar också på att berätta om utbildningen i fysik vid universitetet. Du som är intresserad av att höra en intressant föreläsning och/eller funderar på att läsa fysik och vill veta mer om utbildningen vid Fysikum ärhjärtligt välkommen!

 

Öppna föreläsningar vid Fysikum

ANMÄLA: Enstaka personer behöver inte anmäla deltagande i föreläsningarna, men om du planerar att komma med en större grupp, tex en klass, ber vi dig meddela detta till studentexpeditionen.
Plats: Kleinsalen i AlbaNova, Roslagstullsbacken 21. Hitta till AlbaNova.

Ladda ner programmet

Program

Torsdag 12 oktober 2017 kl 18.15:

Cancerbehandling med fotoner, protoner och koljoner

Emely Lindblom

Med hjälp av fysikaliska metoder kan vi inte bara ta detaljerade bilder av hur människokroppen ser ut på insidan, vi kan också bota dödliga sjukdomstillstånd som exempelvis cancer. Dessa metoder är till stor del baserade på användandet av joniserande strålning, såsom fotoner, protoner eller koljoner. De fysikaliska egenskaperna hos dessa olika partiklar har stor betydelse för hur behandlingen designas och genomförs. Föreläsningen inleds med en grundläggande introduktion till sjukhusfysik för att sedan övergå i en mer detaljerad beskrivning av likheter och skillnader mellan strålterapi med olika partiklar

---- Emely Kjellsson Lindblom, doktorand i medicinsk strålningsfysik vid Stockholms universitet

 


Torsdag 9 november 2017 kl 18.15:

Universum som ett hologram

Bo Sunborg

Den senaste utvecklingen av den teoretiska fysiken öppnar för en ny möjlighet. Kanske är universum bara skenbart tre-dimensionellt. Föreläsningen beskriver denna idé och hur den vuxit fram. Eventuellt kan observationer avslöja ifall en av våra dimensioner är överflödig.

 

 

-- Bo Sundborg, professor i teoretiskfysik vid Stockholms universitet


Tisdag 5 december 2017 - OBS. TIDEN : kl 19 - 21 :

JULFÖRELÄSNING - Michael Faradays 190-åriga tradition

Alt

"Christmas Lectures" hålls årligen vid Royal Institution i London för att presentera vetenskapliga frågor på ett informativt och underhållande sätt. De inleddes redan 1825 och en av de tidigaste och flitigaste föreläsarna var Michael Faraday. I hans anda visar vi experiment för alla åldrar, nu för sjuttonde gången.

 

-- Carl-Olof Fägerlind, lärarfortbildare och fysiklärare vid Hersby gymnasium, och Max Kesselberg, fil doktor, Fysikum, Stockholms universitet .


Torsdag 25 januari 2018 kl 18.15 :

Vad kan miljarder protonkollisioner lära oss om universum?

Sara Strandberg

Den stora partikelacceleratorn LHC vid CERN levererade sitt första banbrytande resultat i och med upptäckten av Higgspartikeln i juli 2012. Sedan dessa har acceleratorn genomgått en uppgradering för att fördubbla kollisionsenergin. Men vad är det egentligen CERN:s partikelfysiker hoppas finna i dessa högenergetiska kollisioner? Hur kan mänsklighetens största och mest avancerade vetenskapliga instrument föra oss närmare svaret på frågan om vad vårt universum består av hur det fungerar?

-- Sara Stradberg, Professor i partikelfysik vid Stockholms universitet.

 


Torsdag 22 februari 2018 kl 18.15 :

Kvantmekanik med blotta öga

Andreas Rydt

På atomnivå uppför sig materia inte som vi är vana vid. Små partiklar kan tunnla och bete sig som vågor, deras spinn kan teleporteras.
Detta beskrivs av kvantmekaniken.

Men även i vardagen kan vi se den moderna fysikens egenskaper. Varför är guld gult? Vad är magnetism?

Ett inte lika vanligt fenomen är supraledning, där märkliga, kvantmekaniska effekter uppträder i stor skala och möjliggör levitation, strömmar som flyter utan motstånd och starka magneter.

--Andreas Rydh, universitetslektor i kvantmekanik vid Stockholms Universitet.

 


Torsdag 22 mars 2018 kl 18.15:

Entropy and Time's Arrow

ATHENAevent

In our daily life, our intuition for how the world works is based on the behaviour of systems which are large - they consist of an enormous number of microscopic constituents. But how is the behaviour of such systems in the laboratory related to the properties of their smallest parts? Statistical physics is the area of physics which answers this question.

I will also touch upon other interesting and related issues, such as the second law of thermodynamics, the arrow of time and microscopic machines.

-- Supriya Krishnamurthy, professor in Statistical Mechanics at Stockholms university

 


Torsdag 19 april 2018 kl 18.15:

How massive detectors at CERN search for tiny particles

Samuel Silverstein

The Large Hadron Collider (LHC) at CERN is the largest and most powerful particle accelerator in the world. Beams of high-energy particles are collided head-on inside massive, complex detectors at four points around the 27-km machine. This lecture provides a peek inside the LHC collider and experiments, how they work, and how physicists can use the data to identify and study new particles like the Higgs boson.

 

-- Samuel Silverstein, physics lecturer at Stockholm university