Denna debattartikel publicerades ursprungligen på SvD Debatt 19 december 2018.
Östersjön är ett kraftigt övergött hav, har ett torskbestånd i kris och är förorenat av kemikalier och plast. Men allt är inte negativt. Tack vare kraftfulla insatser inom bland annat avloppsrening och jordbruk under de senaste decennierna syns i dag en försiktig men tydlig återhämtning. Rätt politiska beslut kan alltså göra stor skillnad.
Östersjöcentrum vid Stockholms universitet har valt ut fyra områden, bland många angelägna, där Sverige behöver genomföra ytterligare insatser för att uppnå god havsmiljö i Östersjön: Begränsa tillförseln av farliga ämnen, minska övergödningen, skydda marina ekosystem, fiska hållbart. I en enkät har alla riksdagspartier fått svara hur de ställer sig till ett antal åtgärder riktade mot de olika målen. Partiernas enkätsvar visar att det finns fog för optimism för Östersjön under de kommande fyra åren – oavsett vilka partier som bildar regering.
1. Starkast stöd finns för målet om att begränsa tillförseln av farliga ämnen till havet. Vårt förslag om att ”införa avancerad rening på de största avloppsreningsverken inom Sveriges avrinningsområde till Östersjön” stöds av samtliga riksdagspartier. Kunskapen om långsiktiga effekter av kemikaliebelastningen i Östersjön är bristfällig. Avloppsvatten samlar tusentals kemiska föroreningar som härstammar från mänskliga aktiviteter och många av dessa renas dåligt i dagens reningsverk. Om avancerad rening införs på de större avloppsreningsverken som tar emot avloppsvatten från mer än 100 000 anslutna personer så kan utsläppen av en mängd olika kemiska föroreningar till Östersjön minskas kraftigt. Riksdagen enades under våren 2018 om ett stöd för avancerad vattenrening. Nästa steg är att peka ut vilka reningsverk det ska gälla för samt få fler länder runt Östersjön att genomföra detsamma.
Även förslaget om att ”verka för att mycket långlivade kemikalier ska kunna förbjudas inom EU:s kemikalielagstiftning Reach enbart baserat på denna egenskap” skulle i dag gå igenom. Kemikalier med långsam nedbrytning stannar kvar i miljön under lång tid och halterna ökar så länge utsläppen pågår. Även om vi ännu inte påvisat att en grupp ämnen är giftiga och/eller kan ansamlas i organismer så ska egenskapen att vara långlivad införas som ett eget kriterium för reglering inom Reach. L, S, V, C och MP skulle rösta för förslaget. SD och M svarar ”vet ej” och KD svarar ”nej”.
2. Målet om att minska övergödningen har även det starkt stöd. Övergödning är det enskilt största miljöproblemet för Östersjön. Forskning visar att jordbruket, följt av avloppsvatten, är den största källan till vattenburet kväve och fosfor som når havet från land. Sju av åtta partier ställer sig bakom förslaget om att ”öka budgeten för jordbrukets växtnäringsåtgärder, särskilt fosfor, i landsbygdsprogrammet”. Endast KD svarar ”nej”. Beslut rörande innehåll i landsbygdsprogrammet (LBP) ligger i stort sett på nationell nivå och genom LBP kan lantbrukare och andra få ersättning för miljöåtgärder.
3. Fungerande livsmiljöer och biologisk mångfald är grunden för allt liv i Östersjön. Ett sätt att värna mångfalden är att öka kvaliteten i skyddade marina områden. På pappret har Sverige uppnått målet att skydda tio procent av undervattensmiljön, men i praktiken finns fortfarande brister i skyddet av värdefull undervattensnatur (till exempel regler för när och hur man får fiska). Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna behöver resurser för att följa upp behovet av ett bättre skydd samt för att se till att skadliga aktiviteter kraftigt begränsas där det behövs. Åtgärdsförslaget om att ”avsätta specifika budgetmedel för att stärka kvaliteten på marint områdesskydd” skulle i dag gå igenom i riksdagen. Det stödjs av sex partier. SD svarar ”nej” och M ”vet ej”.
4. Det mest debatterade målet rör hållbart fiske. Östersjötorskens nuvarande situation är dålig, särskilt i det östra beståndet där fiskarna är små och magra och de större individerna är få. Mycket tyder på att torskens biologi är starkt förändrad. Det finns i nuläget ingen konsensus i forskarvärlden om vad som orsakat detta. Men situationen är akut och för att återställa beståndet föreslår vi att ”försiktighetsprincipen tillämpas och ett fiskestopp på torsk i det östra beståndet införs”. Effekten bör kunna utvärderas efter bara några år. I likhet med den publika debatten om fiskefrågor i stort, sticker torskfrågan ut som en fråga där åsikterna går isär. Alla partier tycks hålla med om att situationen är alarmerande men alla stödjer inte åtgärdsförslaget. Om enkätsvaret står sig kommer dock förslaget att gå igenom: L, KD, S, V och MP svarar ”ja”. SD och M svarar ”vet ej” och C svarar ”nej”.
På Östersjöcentrums enkät om politiska åtgärder den kommande mandatperioden för Östersjön svarade Vänsterpartiet och Miljöpartiet ”ja” på alla frågor, tätt följt av Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna är det parti som svarar ”nej” på flest antal frågor. Sammantaget kan man notera att det finns en stor samsyn mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna å ena sidan, samt mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna å andra sidan, i frågan om vad som behöver göras för att förbättra Östersjöns miljö. Centerpartiet och Kristdemokraterna rör sig mellan dessa läger i olika frågor.
Hur Sveriges regering ser ut och vilka partier som kommer att styra landet under de närmaste fyra åren vet vi inte i dag. Men de svar som riksdagspartierna lämnat i vår enkät visar att flera åtgärdsförslag för att förbättra havsmiljön i Östersjön är politiskt genomförbara oavsett regering.
Tina Elfwing
föreståndare Östersjöcentrum
Gun Rudquist
policychef Östersjöcentrum
