Bakgrund

Att de stora utsläppen av växthusgaser leder till klimatförändringar och global uppvärmning är idag välkänt. Mindre uppmärksammat är det som kallas det andra koldioxidproblemet: försurningen av haven. 

På 1980-talet var försurningen av sjöar och marker ett av de mest uppmärksammade miljöproblemen. Utsläpp av svavel- och kväveoxider i samband med förbränningsprocesser i exempelvis motorfordon, kraft- och värmeverk ger upphov till atmosfäriskt nedfall av svavel- och salpetersyra, populärt kallat ”surt regn”, som fick stora effekter på ekosystemen i sjöar och skogar. Kraftigt förbättrad rening av utsläppen under 1980- och 1990-talen i kombination med kalkning av sjöar och vattendrag har dock lett till att denna typ av försurning har minskat i Östersjöområdet.

De senaste åren har i stället en annan typ av försurning uppmärksammats: den globala havsförsurningen som orsakas av de massiva utsläppen av koldioxid och som inte är möjlig att kalka bort. Hittills har dessa förändringar inte märkts så mycket i Östersjön, men på sikt kommer försurningen att få effekter även här - vilket i förlängningen hotar havets ekosystem.

Rekommendationer

  • Verka för hårdare utsläppsmål för koldioxid för att minimera havsförsurningens konsekvenser i enlighet med Agenda2030-målet 14.3.
  • Utvidga mätprogrammen för försurning till att omfatta både öppet hav och kust. Högkvalitativa och sammanhängande längre tidsserier för alla delar av året och i alla delar av Östersjön ger ett mer gediget underlag för åtgärdsbeslut.
  • Öka takten i åtgärdsarbetet mot problem såsom övergödning, överfiske och utsläpp av farliga ämnen. Många arter kan klara sig i surare vatten men deras motståndskraft och återhämtningsförmåga att klara ytterligare påfrestningar minskar.
  • Samordna styrmedel och åtgärder mot ovan nämnda problem. Havsmiljöperspektivet behöver integreras i förvaltningsåtgärder på land för att stärka Östersjöns motståndskraft mot framtida försurning.
  • Utred förbud mot utsläpp av fartygs skrubbervatten för att främja utvecklingen av lågsvavligt bränsle.
  • Utöka stödet till forskning om hur försurningen påverkar ekosystemen i Östersjön.

Läs och ladda ner:

Policy brief: Ekosystem hotas när havsförsurningen når Östersjön (1176 Kb)

Policy brief: Ekosystem hotas när havsförsurningen når Östersjön (version med referenser) (116 Kb)

 

Se seminarium:

Baltic breakfast 15 jan. Är försurning ett hot mot Östersjön?

Läs mer:

Baltic Eye 16 jan: "Försurningen kommer ikapp Östersjön"
 

KONTAKT

Erik Gustafsson
Oceanograf, Östersjöcentrum
erik.gustafsson@su.se

Monika Winder
Marinekolog, Institutionen för ekologi, miljö och botanik
monika.winder@su.se