– Det är jättenyttigt för oss politiker att få en uppdatering om läget i Östersjön och den senaste forskningen. Det hjälper oss att identifiera problemen och vad som måste göras, sa Isabella Lövin.

– Sedan är det såklart fantastiskt att få se ert nya forskningsfartyg och allt man kan göra med det.

Hon och Karolina Skog håller som bäst på att förbereda sig inför den stora FN-konferensen om havens hållbarhetsmål i New York i sommar, där Sverige och Fiji står som värdar. Isabella Lövin konstaterade att det finns många kopplingar mellan Östersjön och det globala havsarbetet.

– Vi som bor runt Östersjön delar samma problem som resten av världen. Östersjön är vårt hemmahav, och det är tydligt att vi inte gjort tillräckligt för att det ska må bra. Samtidigt har vi också ett ansvar att stötta utvecklingsländerna i deras havsarbete.

Marinekologen Sofia Wikström förklarar kustmiljöernas värden och och skyddsbehov för Karolina Skog och Isabella Lövin. Foto: Henrik Hamrén
Marinekologen Sofia Wikström beskriver för ministrarna varför undervattensmiljöer längs våra kuster är skyddsvärda och hur skyddet för marina områden fungerar idag. Foto: Henrik Hamrén
 

Fyra forskare från Östersjöcentrums projekt Baltic Eye fanns med ombord för att presentera den senaste forskningen inom sina respektive ämnesområden och diskutera vilka politiska åtgärder som krävs för att få ett friskare hav. 

– Globalt produceras det över 400 miljoner ton kemikalier varje år. Och i dag har vi en mängd olika diffusa utsläpp, vilket försvårar både åtgärdsarbetet och miljöövervakningen av skadliga ämnen, sa Östersjöcentrums ekotoxikolog Marie Löf.

– Oj! Fyrahundra miljoner ton? Det är ju till och med mer än den globala fiskfångsten, reagerade Isabella Lövin, som har skrivit boken ”Tyst hav – jakten på den sista matfisken” och har en bakgrund som EU-parlamentariker med fokus på fiske.

Karolina Skog intresserade sig särskilt för Marie Löfs redogörelse för den senaste kunskapen om mikroplastens påverkan på marina organismer, eftersom regeringen sedan en tid tillbaka driver frågan om ett nationellt förbud mot mikroplast i kosmetiska produkter som sköljs av.

– Vår förhoppning är att ett svenskt förbud ska visa vägen även för andra medlemsstater och att vi på sikt får ett förbud som gäller hela EU, sa Karolina Skog.

Frågan om plastföroreningar i havet kommer enligt Karolina Skog även att bli en av huvudfrågorna under sommarens konferens i New York.

Mikroplaster ligger högt på regeringens agenda och Marie Löf är en av Östersjöcentrums experter på ämnet. Här intervjuad av Sveriges Radio. Foto: Henrik Hamrén
Mikroplaster är ett område som ligger högt på regeringens agenda och som Östersjöcentrums Marie Löf får många frågor om. För SR:s vetenskapsprogram "Klotet" beskriver Marie bland annat om hur mikroplaster påverkar marina organismer. Foto: Henrik Hamrén
 

Östersjöcentrums marinekolog Sofia Wikström berättade om kustzonens värden och skyddsbehov i relation till skyddade områden och havsplanering. Bland annat visade hon att mängden stor rovfisk i en kustmiljö kan ha stor betydelse för hur påverkad miljön blir av övergödning.

– Det visar hur viktig ekosystemansatsen är för förvaltningen av kustzonen. Men i dag förvaltas tyvärr många sektorer var för sig.

En viktig strukturell åtgärd är att koppla samman fisket med resten av miljöförvaltningen och bland annat se över fiskets effekter i marina skyddade områden.

– Det pågående arbetet med att upprätta havsplaner för kustzonen skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att få till en mer sammanhållen och ekosystembaserad förvaltning, avslutade Sofia Wikström.

Mnistrarna höll med om problembilden, och betonade att regeringen vill se en tydlig ekosystemansats i arbetet med havsplanerna.

– Och när de kommunala planerna väl har antagits kan myndigheterna därefter gå vidare med ytterligare föreskrifter, sa Karolina Skog.

Under turen med Electra diskuterades även övergödningssituationen och yrkesfisket med Östersjöcentrums oceanograf Bo Gustafsson och marinekolog Gustaf Almqvist.

Sett till hela Östersjöregionen kan jordbrukssektorn i framför allt de södra delarna bli bättre på att utnyttja växtnäringen mer effektivt, konstaterade Bo Gustafsson och fortsatte:

– Även i Sverige bör vi se upp med utvecklingen som går mot att man skapar stora djuransamlingar på ett ställe och bedriver foderproduktion på ett hel annat ställe, sa han.

Diskussionerna om fisket handlade till största delen om torskens situation, problemen med småväxta och smala individer, och bristen på stora torskar. Gustaf Almqvist tryckte särskilt på vikten av att skapa en mer ekosystembaserad fiskeförvaltning.

– Den pågående regionaliseringen av fisket är en väldigt viktig fråga. Men inom det nya regionala organet Baltfish diskuteras nästan bara fiskekvoter, och väldigt lite om till exempel torskens roll i ekosystemet. Från politiskt håll är det viktigt att försöka påverka förvaltningen till att även lyfta sådana frågor.

När Electra efter två timmar anlöpte kajen utanför Sjöfartsverket på Djurgården hann Isabella Lövin och Karolina Skog med några intervjuer med journalister från dagspress och radio, om läget i Östersjön och regeringens arbete med havsfrågor. 

– Det är glädjande att två av våra viktigaste ministrar inom miljö- och klimatområdet har ett så genuint intresse för Östersjön, sa Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing.

– Den vetenskapliga kunskapen om havet är en nyckel till att fatta rätt politiska beslut för framtiden. Därför är det så viktigt att politikerna och vi inom vetenskapen möts såhär och har konstruktiva dialoger.

Text: Henrik Hamrén, Baltic Eye

Läs mer från besöket på Electra

 SvD 15 maj - Miljontals ton skräp i haven (3639 Kb)

SvD 11 maj - Havsbotten hålls hemlig - Viktig forskning hindras

SR Klotet 17 maj - Plastens förbannelse

SR Vetenskapsradion 26 maj - Forskningsmöjligheterna ombord Electra