Forskare från Stockholms universitet medverkar i flertalet artiklar.
KRÖNIKA - MELLAN FAN OCH FISKDISKEN Ilsken krönika av Stockholms länsfiskekonsulent Henrik C Andersson.
FISKEKVOTER TILL SALU Fiskeripolitiken står inför en svår uppgift: att stoppa överfiskningen av våra hav och samtidigt bevara kustsamhällen som är beroende av fiske. Kan individuella överförbara fiskerätter, ITQ, leda till samhällsekonomiska vinster och bättre förutsättningar för ett hållbart fiske?
MILJÖMÄRKNING AV FISK OCH SKALDJUR Nästan hälften av all fisk och skaldjur vi äter i världen är odlad. I takt med att vattenbruket ökat har det blivit allt viktigare att komma till rätta med de miljöproblem som följer av verksamheten. Miljömärkning är ett sätt att hantera problemen, men frågan är hur långt det räcker?
med Max Troell från Stockholm Resilience Centre
LÄNKAR I TROPISKA HAVSLANDSKAP I många tropiska områden bildar mangrove, sjögräsängar och korallrev en mosaik av livsmiljöer, ett så kallat tropiskt havslandskap. Vandrande fiskar visar sig fylla en mycket viktig uppgift som mobila länkar mellan miljöerna.
av Charlotte Berkström från Institutionen för ekologi, miljö och botanik
ÖSTERSJÖN – EN FRISK FRAMTID? Läkemedlen vi stoppar i oss kan orsaka små förändringar i naturen. Men i ett ekosystem kan även små rubbningar få enorma konsekvenser. Förbättrad lagstiftning och nya reningsmetoder som klarar att ta hand om läkemedelsrester kan vara räddningen.
med Marlene Ågerstrand från Institutionen för miljöforskning och analytisk kemi
FORSKARE PÅ JAKT EFTER MIKROPLAST I ÖSTERSJÖN Flytande sopberg och kvävda sköldpaddor har i åratal illustrerat problemen med nedskräpning av havet. På senaste tiden har oron för det osynliga mikroplastskräpet också ökat. Men fortfarande saknas kunskap om den egentliga mängden plastpartiklar i havet och hur de påverkar ekosystemet.
av Berit Gewert från Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi
TILL BOTTEN MED GAMLA SYNDER Under 1970-talet var havsörnarna nästan utrotade i Bottenhavsområdet. Men trots förbud mot miljögifter som PCB och DDT tycks halterna i havsörnarnas ägg öka lokalt igen. Nu söker forskare förklaringen i de giftspäckade fiberbankarna från pappersindustrin.
CYANOBAKTERIER I ÖSTERSJÖN Varje sommar blommar cyanobakterierna, och ger
upphov till larmrapporter och oro bland semesterfirare. Men de är inte bara ett problem, utan utgör också en viktig del av Östersjöns näringsväv. Faktum är att cyanobakterierna har blommat i Östersjön i minst 7000 år, långt innan Östersjön förorenades av näringsämnen och miljögifter.
av Agnes Karlson från Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi
ART I FOKUS - Småfläckig rödhaj, en tålig liten haj i svenska vatten.
