Omslag till Havsutsikt 2/2018
Omslag till Havsutsikt 2/2018

LÄS HELA NUMRET

Intervju med Inger Näslund, WWF

För 16 år sedan var hon med och tog fram WWF:s första Fiskguide, en milstolpe i kampen för att skydda våra fiskbestånd. Men det räcker inte för att rädda fiskbestånden. 

Algburgare och räkprotein

Fina fiskbitar mals till djurfoder. Massor av smak- och näringsämnen hälls bort vid kokningen av räkor. Och havets fantastiska grönsaker väntar fortfarande på att få hamna i någons gryta. Med ny forskning kan restråvaror och havsväxter utgöra basen för framtidens livsmedel. Ingrid Undeland, Institutionen f.r livsmedelskunskap, Chalmers tekniska högskola

Inte lätt att välja rätt

Miljödebatten i samhället om överfiske, klimatpåverkan, förlust av biologisk mångfald och övergödning har väl inte undgått någon. När du står där i fiskdisken blir allt plötsligt så konkret. Vad ska man välja som är gott, nyttigt och inte har en allt för stor miljöpåverkan? Sara Hornborg, RISE Research Institutes of Sweden

Genusperspektiv i havsplaneringen

Havet och kusten har alltid använts av både kvinnor och män, men vår moderna förvaltning fokuserar på de manliga aktiviteterna. Ny forskning visar att även kvinnorna är viktiga aktörer. Maricela de la Torre-Castro, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet

Matproduktion till havs

Områden lämpliga för matproduktion på land är i stort sett slut, nu står havet på tur. Vad bör vi tänka på? Vad har vi lärt oss av utvecklingen på land? Vad bör vi skydda, och vad är vi beredda att offra? Nils Hedberg, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Scary Seafood - den nya maten från havet

Trollhummer eller tarmsjöpung till middag? Ett nytt projekt har som mål att vidga våra gastronomiska vyer. Under havsytan finns nämligen ett välfyllt och outnyttjat skafferi - men bara för den som törs öppna munnen och tänja på smaklökarna. Christin Appelqvist, Scary Seafood , Göteborgs universitet

Läppfiskar på rymmen

Miljontals läppfiskar fångas varje år längs svenska och norska kusten för att säljas levande till laxodlingar. De fungerar som putsarfiskar, och rengör laxen genom att äta löss och andra skadliga parasiter. Men många rymmer från odlingarna. Ellika Faust och Carl André, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet

Art i fokus: Krabbtaskan - inget taskigt kräftdjur

Krabbtaskan, Cancer pagurus, är ett tiofotat kräftdjur tillhörande släktet Decapoda, där vi även hittar humrar, kräftor och räkor. I Sverige finns den på västkusten i Kattegatt och Skagerrak samt så långt söderut som norra Öresund. Den figurerar även på våra matbord och då främst kring oktober månad då köttet anses smaka som bäst. Anna Lorenz, Havets Hus i Lysekil