Vad är det där för ett litet kryp? Undrar vad den här vackra algen kan heta? Vad är havstulpan för sorts djur egentligen? Hur ser en båtsnäcka ut? Varför ser det så olika ut på olika ställen längs kusten? Se där några frågor som numera lätt kan få svar.

 – Den digitala fälthandboken Livet i havet är till för alla som vistas runt, på och i Östersjön och är intresserade av livet under ytan, berättar en nöjd Ulrika Brenner från Stockholms universitets Östersjöcentrum som har lett projektet. Mobilanpassningen gör att informationen lätt kan följa med på utflykten till stranden.

Fälthandboken kan enkelt följa med på utflykterna i sommar. Foto: Robert Kautsky/Azote
Fälthandboken kan enkelt följa med på utflykterna i sommar. Foto: Robert Kautsky/Azote
 

Bättre än boken

Den nya sajten bygger på den omtyckta fälthandboken Växter och djur i Östersjön som utkom första gången 1999 och trycktes i en tredje, utökad upplaga 2015.

 – Den digitala Livet i havet rymmer betydligt mer fakta, fler arter, många bilder till varje art och dessutom väl utvalda länkar till andra källor med ytterligare information, berättar Ulrika. Dessutom är den kopplad till vår stora webbsajt havet.nu. Om du läser på en artsida om till exempel blåstång, abborre eller kammanet så visas automatiska förslag på nyheter och rapporter som handlar om dessa arter från den stora databasen på havet.nu, liksom passande artiklar ur den populärvetenskapliga tidskriften Havsutsikt.

Lätt att hitta rätt

Alla arter är grupperade på ett begripligt och överskådligt vis; såsom ”Alger och växter” ”Fiskar” och ”Musslor och snäckor”.

 – Det var viktigt för oss att det skulle vara lätt att lista ut vilken art man hittat utan att ha några särskilda förkunskaper, säger Kristina Viklund från Umeå marina forskningscentrum som varit med i projektet från början. Därför har vi samlat många sinsemellan olika arter i gruppen ”Masklika djur” och ett litet gäng speciella organismer under det lockande namnet ”Udda grupper”. Man kunde tro att ett så radikalt grepp skulle stöta på motstånd i vetenskapssamhället, men alla forskare som varit med i projektet som experter har tvärtom varit mycket positiva.

Fälthandboken presenterar över 250 söt- och saltvattensarter och de speciella levnadsförhållanden som finns i Östersjön.
Fälthandboken presenterar över 250 söt- och saltvattensarter och de speciella levnadsförhållanden som finns i Östersjön.


Fascinerande fakta

Utöver rena artpresentationer beskrivs de fem huvudsakliga livsmiljöer som finns i havet: grunda och djupa bottnar med hårt eller mjukt underlag, samt den fria vattenmassan. Här får du veta vad som utmärker dem och vad som skiljer dem från varandra, och vilka särskilda förutsättningar och utmaningar det innebär för arterna som lever där.

Under fakta finns en introduktion till Östersjöns särpräglade värld och de speciella levnadsförhållanden som råder där. Östersjöns historia, Varken salt eller sött, Livet i Östersjön, Vem lever var? och Vem äter vem? är rubrikerna på dessa avsnitt med utmärkta kartor och illustrationer.

 – Nästan allting blir roligare och mer intressant när man vet litegrann och känner till lite fascinerande fakta, avslutar Ulrika Brenner. Så låt vår digitala fälthandbok följa med till havet nästa gång, och gör utflykten till en spännande upptäcktsfärd i havets underbara undervattensvärld.

Havets egen redaktion

Livet i havet drivs gemensamt av Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum i samverkan med webbyrån Azote, och är en del av ett långsiktigt samarbete som utmynnat i en rad olika framgångsrika produkter med svensk havsforskning, miljöövervakning och havsmiljö som gemensam nämnare.

Idag består den gemensamma redaktionen av fem personer, varav tre varit med sedan starten 1995. Webbsajten havet.nu, tidskriften Havsutsikt, miljösajten Svealandskusten och den digitala fälthandboken Livet i havet är alla delar i ett koncept med målet att ge alla delar av samhället tillgång till den stora kunskapsbank som svensk marin forskning och miljöövervakning utgör.

Fakta från forskare

För att sjösätta ett sådant här projekt behövs akademisk kunskap. Många forskare från Stockholms universitet, Linnéuniversitetet, Umeå universitet, SLU, Naturhistoriska riksmuseet och Södertörns högskola har bidragit med sin tid och sitt kunnande inom såväl urval och textförfattande som faktagranskning.


Länk till Livet i havet: havet.nu/livet