Klimatförändringar, ekologiska kriser och fattigdomsbekämpning. Dagens samhälls- och miljöutmaningar är både globala och komplexa. För att nå djupare förståelse och kunskap om dessa frågor behöver forskare samarbeta med andra aktörer i samhället och utforska lösningar tillsammans med de personer som behöver dem. Sådana arbetssätt sammanfattas vanligen med termen samproduktion av kunskap (knowledge co-production på engelska) eller gemensamt kunskapande, och har blivit allt vanligare de senaste decennierna, ofta inom forskning om småskaligt fiske och eller olika jordbrukspraktiker.
– Samproduktion av kunskap är en kraftfull arbetsmodell som kan ge vetenskapen helt nya insikter – om det görs rätt, säger Marie Löf, forskare vid Östersjöcentrum och en av huvudförfattarna till den nya studien.
Rätt organiserat och utfört säkras den vetenskapliga integriteten, samtidigt som inte bara forskarna utan även de andra aktörerna har nytta av processen och resultaten, berättar hon.
– De andra aktörerna har mycket att vinna på att få större insikter i sin egen verksamhet och att lära sig göra saker på nya sätt.
För Stockholms universitets Östersjöcentrum är ett utökat kunskapsutbyte mellan forskning och samhälle en huvuduppgift.
– Vårt arbetssätt har många element av samproduktion, och i en del projekt har vi tillämpat det i större utsträckning. Men man kan alltid göra det bättre, det är en del av den här studien som har varit så givande, att vi har lärt oss så mycket av varandra, säger Marie Löf.
Levande kust - ett exempel
Ett av de projekt som drivs från Östersjöcentrum och som har stora inslag av samproducerad kunskap är Levande kust, där forskarna Linda Kumblad och Emil Rydin i samverkan med Värmdö kommun, flera andra myndigheter och de boende runt Björnöfjärden genomför ett massivt åtgärdsprojekt för att förbättra havsmiljön i fjärden.
– Vi har inte själva använt oss av begreppet samproduktion av kunskap, men redan från början var det viktigt för oss att informera och involvera de boende i området i projektet. Deras kunskaper om närmiljön och deras egen vilja att göra något åt miljön i den kraftigt övergödda viken var viktigt för att Levande kust skulle bli så framgångsrikt, berättar Linda Kumblad.
Sedan projektet inleddes 2011 har en palett av åtgärder genomförts: de enskilda avloppen i området har förbättrats, näringsläckaget från jordbruket och hästgårdarna har minskat med en rad åtgärder och bottensedimenten i viken har behandlats med aluminium för att binda fosforn som drev på övergödningen. Tillsammans har åtgärderna fått effekt. Idag har Björnöfjärden god ekologisk status med klart vatten och växt- och djurlivet håller på att återhämta sig.
– Vi som forskare har lärt oss jättemycket av den här processen, samtidigt som de boende har fått förståelse för hur deras handlingar påverkar miljön, säger Linda Kumblad.
Enhetlig tolkning saknas
Hittills har det inte funnits några fastslagna principer för vad som ska räknas som samproduktion av kunskap eller knowledge co-production, utan begreppen har använts för en mångfald av praktiker, ibland motsägelsefulla sådana.
– Det har varit ett problem att det inte har funnits en enhetlig tolkning utan att olika människor har lagt olika betydelse i begreppen. Det har begränsat vår förmåga att utvärdera och lära av resultaten, säger Marie Löf.
En internationell forskningsgrupp där Marie Löf deltar, och som leds av forskaren Albert Norström från Stockholm Resilience Centre, har i den nya studien tagit fram en definition för samproduktion av kunskap. Artikeln, som publiceras idag i tidskriften Nature Sustainability, föreslår fyra viktiga principer för arbetssättet. Följer man dessa principer inom ett forskningsprojekt är sannolikheten större att man åstadkommer viktiga resultat och att alla parter kommer ut ur projektet nöjda, menar författarna.
Kontextbaserat och pluralistiskt
Den första principen är att forskningen ska vara kontextbaserad. Forskarna måste förstå hur en utmaning uppstod, hur den påverkas av sociala, ekonomiska och ekologiska sammanhang och av de behov och uppfattningar som finns hos de som drabbas av utmaningen.
– Det kan handla om fiskare som använder ohållbara fiskemetoder som skadar korallreven och därigenom minskar förutsättningar för framtida fiske. För att kunna hitta alternativa lösningar gäller det att förstå bakgrunden till problemet och se vad dessa småskaliga fiskare har för behov och livsåskådning, förklarar Albert Norström.
Den andra principen som forskningen bör uppfylla för att kallas samproduktion av kunskap är att den ska vara pluralistisk. Deltagarna bör ha olika bakgrund, perspektiv och expertis och kön, etnicitet och ålder bör beaktas.
– Det är också viktigt att det här inte bara präglar sammansättningen på de medverkande utan också att alla deltagare får komma till tals. Man kan ha med sig en stor och bred grupp av intressenter, men sedan är det bara forskaren som styr och tar initiativ. Då är det ändå inte fråga om ett pluralistiskt projekt som vi ser det, framhåller Marie Löf.
Målorienterat och interaktivt
För att projektet ska bli framgångsrikt är det också av stor vikt att det är målorienterat. Deltagarna bör ha kommit överens om ett väl definierat gemensamt mål med studien.
– Det kan tyckas självklart, men saknas ofta idag och vi har kunnat se att projekt med tydliga och gemensamt satta mål har mycket större chans att bli framgångsrika än vaga och ofokuserade projekt.
Det fjärde och sista kriteriet är att projektet ska vara interaktivt.
– Att man har en dialog genom hela projektet är avgörande för att skapa ett ömsesidigt förtroende mellan forskarna och de andra aktörerna. Det är ganska vanligt inom forskning idag att man har med sig några intressenter i början av projektet och sedan presenterar man resultatet för dem när allt är klart. Det är inte samproduktion av kunskap enligt vår mening.
Viktigt vid fördelning av forskningsstöd
Att skapa en bred förståelse för vad samproduktion av kunskap innebär är inte bara till nytta för forskarsamhället, utan kan också vara viktigt för de stiftelser och organisationer som beviljar forskningsstöd.
– De ska kunna luta sig mot det här när de fördelar medel. När ett projekt hävdar att det sysslar med samproduktion av kunskap kan man gå till de här kriterierna för att avgöra om det stämmer eller inte, säger Marie Löf.
Studien har pågått under flera år och sammanlagt har artikeln i Nature Sustainability 36 medförfattare.
– Vi representerar 14 olika länder och många olika forskningsdiscipliner. Det som förenar oss är att vi har gedigen erfarenhet av samproducerad kunskap och tycker att det är viktigt, säger Marie Löf.
Är då här studien i sig ett exempel på samproduktion av kunskap?
– Det är den inte. Vi har förvisso varit många som samarbetat men alla kommer från forskarvärlden. Här skulle vi inte lösa ett samhällsproblem utan syftet med den här studien var att definiera vad samproduktion av kunskap är ur ett forskningsperspektiv. Vi ger också föreslag på hur principerna kan utvärderas i pågående processer med syftet att förbättra dem och öka deras kvalitet.
Växande intresse för samproducerad kunskap
Arbetssättet med samproduktion av kunskap har använts i olika utsträckning i omkring fyra decennier, men tidigare mest på i lokal och regional skala. Intresset är dock växande för att använda modellen även på nationell och global nivå. Ett färskt exempel är ett stort internationellt samarbete mellan fiskeföretag och forskare, som drivs av Stockholm Resilience Centre, där man försöker hitta nya sätt att tänka kring den globala fiskerinäringen.
– Internationell rätt skyddar inte de här resurserna utan de fiskas ohållbart vilket egentligen inte är i någons intressen. Kunskapen om problemets utbredning har tidigare varit låg bland företagsledarna men nu har de gått samman med forskarna för att försöka staka ut en hållbar väg framåt. Det här är samproduktion av kunskap i antropocenen och här ser vi att vår kunskap om de fyra principerna kan bli betydelsefull för att vägleda processer även på global nivå, säger Albert Norström.
Läs mer om studien på Stockholm Resilience Centre här.
Läs artikeln i Nature Sustainability här.
Om du inte har tillgång till tidskriften kan du begära tillgång till artikeln här.
Här kan du läsa om studien på LSE Impact Blog, The London School of Economics and Political Science.
På Future Earths blogg finns också ett inlägg om studien.
Se forskaren Marie Löf berätta mer om samproducerad kunskap och om de fyra kriterierna: