– Kungens intresse för Östersjöfrågor är mycket betydelsefullt i en vidare bemärkelse. Att han sätter ljuset på och uppmärksammar havsmiljön och den marina forskningen vinner gehör och väcker intresse även hos människor som annars inte sysslar med dessa frågor, säger Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing.
Under besöket den 11 februari fick kungen en genomgång av Östersjöcentrum verksamhet. Tina Elfwing berättade om Östersjöcentrums övergripande ambition att vara en samlande kraft för all relevant Östersjöforskning.
– Vi ser det som vår uppgift att förse forskare med infrastruktur. Samtidigt bedriver vi eget vetenskapligt arbete. Dessutom ska vi fånga upp forskningsresultat och kommunicera dem till resten av samhället.
Östersjöcentrum förmedlar helhetsbild av havsmiljön
Tina Elfwing gav kungen en sammanfattande bild av det generella miljöläget i Östersjön, med torskbeståndens dåliga skick, miljögifters påverkan, hoten mot de kustnära livsmiljöerna och hur Europas stigande köttkonsumtion riskerar att sporra övergödningen.
– Köttkonsumtionen har ökat med 40 procent sedan 1990. Djurhållningen ökar, men är ofta inte kopplad till odling av foderväxter. Istället importeras foder till djuren, vilket ger en massa stallgödsel som inte används till att gödsla åkermarken. Överflödet av näringsämnen hamnar förr eller senare i havet.
Kungen konstaterade att alla olika rapporter och nyheter om miljön kan göra det svårt för allmänheten att få ett grepp om hur Östersjön egentligen mår.
– Ibland kommer uppgifter om att något faktiskt har blivit bättre, vilket naturligtvis är glädjande. Men när det kort därefter kommer rapporter som säger det motsatta kan det vara svårt att veta vad man ska tro.
Ansvaret att förmedla en helhetsbild är en uttalad del av Östersjöcentrums verksamhet, förklarade Tina Elfwing.
– Genom bland annat den nya vetenskapliga tankesmedjan Baltic Eye ska vi analysera och syntetisera Östersjöforskningen och sedan kommunicera den så att våra politiker kan fatta kloka beslut om Östersjön.
Metanbubblor i Arktis - forskningsresultat från SWERUS-C3
Under besöket berättade Östersjöcentrums vetenskaplige ledare Christoph Humborg också om fjolårets svensk-rysk-amerikansk forskningsexpedition SWERUS-C3 med isbrytaren Oden till Arktiska oceanen.
– Det finns ungefär 900 gigaton kol i den arktiska permafrosten. Det motsvarar nästan 100 års mänskliga utsläpp. Delar av permafrosten befinner sig under vattenytan. När klimatet bli varmare och permafrosten smälter kan växthusgasen metan frigöras i form av bubblor som stiger till ytan, berättade han.
Ett Askö för framtiden
Askölaboratoriet ligger kungen särskilt varmt om hjärtat. För nitton år sedan, på sin 50-årsdag, fick kungen nämligen ön Askö som symbolisk födelsedagsgåva. Och sedan dess har kungen besökt fältstationen och visat stort intresse för den utbildning och forskning som bedrivs där.
Christoph Humborg informerade om verksamheten på Askölaboratoriet och passade på att även dela med sig av sina och Östersjöcentrums visioner för framtiden.
– Vi ser verkligt stora möjligheter i det nya forskningsfartyg som nu byggs och kommer att stå färdigt nästa sommar.
Andra visioner för framtiden är knutna till teknisk utrustning, till exempel laboratoriets stationära mätboj, som har potential att förse flera institutioner på universitetet med live-data direkt från havet.
Vikten av grundforskning
Efter det kungliga besöket var Tina Elfwing särskilt glad över att kungen visat så stort intresse för forskningens roll i Östersjöns miljöarbete.
– Det betyder mycket att kungen framhåller betydelsen av grundforskning som bas, för att öka förståelsen, både för miljöutmaningarna och för hur arbetet med att ta fram möjliga åtgärder kan drivas framåt.
Text: Henrik Hamrén