Flera forskare från Stockholms universitet kommer vara med att driva och utvärdera Levande vikar som planeras pågå till 2028. Bland annat deltar Linda Kumblad och Emil Rydin som länge jobbat med BalticSea2020s demonstrationsprojekt Levande kust, och Joakim Hansen och Sofia Wikström som har lång erfarenhet från forskning om miljön i grunda vikar. Projektet görs även i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som har tillskjutit medel för vetenskaplig utvärdering. Totalt satsas närmare 40 miljoner kronor på projektet av stiftelsen och dess partners.

Grunda vikar - Östersjöns barnkammare

Det senaste halvseklet har Östersjöns ekosystem tagit allvarlig skada av bland annat övergödning, ohållbart fiske, miljögifter och främmande arter.

– Förändringen är även tydlig i grunda havsvikar som med rätta brukar kallas Östersjöns barnkammare. Här har klara, fiskrika vatten med undervattenängar och ett myller av smådjur och fiskyngel på många håll förvandlats till en grumlig algsoppa med mängder av trådalger och brist på rovfisk, berättar Linda Kumblad som är en av projektledarna.

Den skyddade miljön erbjuder en trygg hamn för såväl skärgårdshemman som fritidsbebyggelse, och gör vikarna attraktiva för bad, fiske och båtliv. Även det ekonomiska värdet är högt, sett till både ekosystemtjänster och nytta i form av fritidsfiske, båtliv och annan marin rekreation.

– Mycket av dessa värden har gått förlorade och än mer står på spel om vi inte skyddar och försöker återskapa och återställa de grunda vikarnas ekosystem till gemensam nytta för Östersjöns alla växter och djur, och för människan, fortsätter Emil Rydin.

Forskning och åtgärder för bättre vattenkvalitet i havsvikar

Projektet Levande vikar initierades just för att försöka visa att det är möjligt att vända den negativa utvecklingen, och på så sätt stimulera åtgärdsarbete i fler kustområden. Förutom att sprida hopp och engagemang, ska projektet bidra till nya kunskapsunderlag som klargör och kvantifierar olika påverkansfaktorer och metoder för att åtgärda dem.

– En av projektets målsättningar är att göra olika åtgärder i ett antal grunda vikar längs Svealandskusten för att försöka återskapa ett väl fungerande ekosystem med god vattenkvalitet, ett rikt växt- och djurliv och bättre förutsättningar för rekreation, säger Linda.

– Och en annan är att följa upp och utvärdera åtgärdernas effektivitet och vikarnas återhämtning, för att kunna ta fram rekommendationer om åtgärder som är lämpliga i de här miljöerna och vad de kostar. Förhoppningen är att åtgärderna i så stor utsträckning som möjligt ska vara möjliga för fastighetsägare, båtklubbar och kommuner att göra på egen hand nästa gång.

Forskarna Linda Kumblad och Emil Rydin från Östersjöcentrum deltar i projektet Levande vikarFoto: Malin Hoelstad/SvD

I ett första skede undersöks ett antal vikar för att forskarna ska kunna kartlägga miljöstatus och identifiera vilka åtgärder som behövs för att förbättra miljön i vikarna. Därefter görs åtgärder och vikarnas återhämtning undersöks. Under hela projektperioden sker vetenskaplig provtagning och utvärdering. Dessutom ska fallstudier inom ramen för projektet ge ökad kunskap om effekten av enskilda åtgärder som är riktade mot en specifik typ av påverkan.

BalticWaters2030 agerar utifrån perspektivet ”Vad är bäst för havet?”

BalticWaters2030 startar i höst tre storskaliga demonstrationsprojekt:

BalticWaters2030 kommer att utveckla och genomföra nya miljöprojekt men också bygga vidare på den verksamhet som bedrivits av stiftelsen BalticSea2020, som nu planenligt avslutar sitt miljöarbete. Flera styrelseledamöter och medarbetare kommer att fortsätta i den nya stiftelsen.

De inledande projekten och den löpande verksamheten finansieras av Ann-Sofie Mattson och institutionella anslag. Läs Ann-Sofie Mattsons avsiktsförklaring över grundandet av BalticWaters2030 här. Totalt satsas närmare 150 miljoner kronor på de tre projekten och stiftelsens verksamhet. Varje enskilt framtida projekt finansieras var för sig genom bidrag och anslag.