Hela intervjun i P1 Morgon hittar du här.
Vi har ju hört om stora problem med plastpartiklar i haven och nu är det också uppenbarligen ett problem i insjöar. Hur ser du som forskare på det?
- Det är absolut ett problem att vi hittar mikroplasten i så stora delar av vattenmiljön och i sjöar blir det extra angeläget eftersom vi använder dem som dricksvatten.
Du menar att de här plastpartiklarna kan nå människokroppen via dricksvattnet?
- Det skulle de kunna göra, och även via vår föda.
Att det kommer med fiskar och annat som vi äter från sjöarna?
- Precis.
Hur kommer det sig att sjöarna har drabbats av plastpartiklar?
- Det är inte så konstigt egentligen. Mikroplaster kommer från många olika källor och nästan all mänsklig aktivitet kan ge upphov till de här små partiklarna. De kan komma från däckslitage, tvätt av syntetiska textilier, målarfärg och stort skräp som bryts ner till mindre partiklar. Så om du har en sjö omgiven av samhällen så är det inte förvånande att du hittar mikroplast även i vattnet.
Vad menar vi med mikroplast och var kommer det ifrån?
- Mikroplaster är ett samlingsbegrepp för små plastpartiklar mindre än 5 mm. Mer än så har de inte gemensamt. De kommer från olika typer av plastmaterial och har olika egenskaper, en del flyter och andra sjunker. Beroende på vilken typ av plast och källa de kommer ifrån så är det helt olika slags partiklar skulle man kunna säga.
Hur påverkar plasten sjöarna rent konkret?
- De lätta partiklarna flyter vid ytan om de inte börjar få en påväxt av alger för då kan de bli tyngre och sjunka. Blir de uppätna av något djur och åter når vattnet utan algpåväxten så kan de flyta upp igen. Sen har vi tyngre partiklar från däckslitage som tenderar att sedimentera och hamna i botten av en sjö eller i havet.
Vi tar ofta upp detta problem i havssammanhang men det blir uppenbart att det även drabbar sjösystemet. Vad får det för konsekvenser i hur vi hanterar frågan?
- Vi måste titta på hur vi kan minska tillförseln av mikroplast både till sjöar och till hav. Vad vi kan göra annorlunda för att inte sprida dessa partiklar? Kan vi till exempel rena vattnet från våra tvättmaskiner som bidrar med väldigt mycket små plastfibrer vid reningsverken? Kan vi förbättra reningen i reningsverken vad det gäller just de små plastpartiklarna? Reningen där är inte optimerad för små lätta partiklar som flyter.
Hur stort är problemet med plast från konstgräsplaner i sammanhanget?
- I den svenska studie som har tittat på vilka utsläppskällor bidrar med mest plastpartiklar både på land och i vatten kan man se att slitage från däckpartiklar och vägtrafiken är allra störst. Därefter kommer konstgräsplaner. Konstgräsplaner tillsätts flera ton gummigranulat varje år men vi vet inte hur mycket av det som hamnar i sjöar eller hav. Där behövs mer forskning.
Vad skulle du som forskare se som en omedelbar åtgärd från beslutsfattare?
- Att fokusera på att minska tillförseln av stort plastskräp till haven globalt sett. Nedskräpning av plast är ett globalt problem och den plast som hamnar i havet tar sig långa vägar via havsströmmarna. Vi har stora problem på västkusten med massor med långväga skräp som hamnar på stränderna. Vi bör också titta på hur vi kan minska tillförseln av plast via reningsverk och dagvatten.
Går det här problemet att bli av med med tanke på hur otroligt mycket plastpartiklar det finns i systemet redan?
- Det är det som är lite skrämmande. När vi väl har mikroplaster i havet finns ingen möjlighet att få bort dem därifrån. Det är därför vi måste agera nu.
Hämtat från:
P1 Morgon - Stora mängder mikroplast i finsk sjö
Sveriges radio, 13/2-17.