I Östersjöcentrums nya årsrapport beskrivs alla verksamhetens delar.

För första gången har Östersjöcentrums verksamhet sammanfattats i en årsrapport. Och det är en ambitiös produkt: i den 48 sidor långa publikationen beskrivs i text och bild vad de olika delarna av centret arbetat med under 2018. Samtidigt finns de ekonomiska nyckeltalen sammanfattade och alla publikationer listade, såväl vetenskapliga artiklar som rapporter och Policy Briefs.

 – Enligt Östersjöcentrums nya stadgar ska vi årligen rapportera vår verksamhet, och det är ju också ett jättebra sätt för oss själva att dokumentera vad vi gör, förklarar föreståndare Tina Elfwing.

Följer de åtta målen

Årsrapporten är strukturerad enligt de åtta verksamhetsmål som finns med i de nya stadgarna. Under rubriken ”Bedriva forskning med särskilt fokus på synteser och marin modellering, inom områden som är viktiga för Östersjöns framtid” beskrivs till exempel det omfattande arbete som pågår inom Baltic Nest Institute med modellering kopplat till bland annat övergödning.

Under rubriken ”Förmedla resultat från analyser och synteser i lämpliga format för olika målgrupper” berättas hela historien om hur miljökemist Emma Undeman arbetat med miljöföroreningar i avloppsvatten och avancerad vattenrening, från de första undersökningarna till deltagandet i konferenser på EU-nivå och framtagande av en Policy Brief med rekommendationer för Helcoms Baltic Sea Action Plan efter 2021.

Östersjöcentrums verksamhet inom Baltic Eye har ett spännande arbetssätt där personer inom forskning, omvärldsbevakning och kommunikation samverkar inom projekt för att stödja samhällets behov av kunskap, säger Tina Elfwing.

Det integrerade arbetssättet fick ett rejält erkännande under 2018 då bland andra den australiensiska forskaren Dr Chris Cvitanovic publicerade en studie om Baltic Eyes arbetssätt och struktur.

 – Baltic Eye har åstadkommit mer på tre år när det gäller inverkan på politiken än vad många liknande grupper åstadkommer på fem till tio år, konstaterade han.

Baltic Eyes arbete med kemikalier och lagstiftningen kring dessa beskrivs i årsrapporten.

Samverkan med många

Det nya tvärvetenskapliga marina kollegiet som Östersjöcentrum koordinerar finns förstås också beskrivet i årsrapporten, liksom samarbetet med Helsingfors universitet, Baltic Bridge. I samarbete med SLU har Östersjöcentrum arbetat med det vetenskapliga innehållet i det nyöppnade Östersjöhuset på Skansen, Baltic Sea Science Centre.

Den som vill veta vad som hänt på fältstationen Askö och med Östersjöcentrums forskningsfartyg R/V Electra hittar också läsning: här finns bland annat artiklar om den nya utrustningen WEGAS ombord på Electra som kan mäta växthusgaser i både vatten och luft och om forskningsprojekt där fartyget deltagit.

 – Det är fantastiskt att se året summerat och hur mycket vi har åstadkommit bara under ett år, säger föreståndare Tina Elfwing.

Mångfasetterad verksamhet

För redigering och layout står Maria Lewander, som också varit redaktör för årsrapporten.

 – Det har varit en spännande utmaning att få ihop en helhet av alla de delar som Östersjöcentrums verksamhet består av. Det är många viljor och idéer som ska jämkas samman, men jag är jättenöjd med slutresultatet. Även om man själv arbetar här är det inte alltid man vet precis vad alla kollegor gjort under året, men det vet jag nu säger hon.

Årsrapporten 2018 ska nu också översättas till engelska för att finnas tillgänglig bland annat under den stora Östersjökongressen Baltic Sea Science Congress, som Östersjöcentrum står värd för i augusti.

 – Årsrapporten ger en bra bild av vår verksamhet, och jag kan varmt rekommendera den till alla som är intresserade av vad Östersjöcentrum är och hur vi jobbar, säger Tina Elfwing.

Läs och ladda ner årsrapporten här:  Årsrapport 2018 (3994 Kb)