Drygt 44 miljarder kronor i bidrag för rening av avloppsvatten. Många miljoner euro via landsbygdsprogrammet. Finansiering av projekt i Ryssland och Vitryssland.

Under senare år har EU satsat mycket tid och pengar på att minska näringstillförseln till Östersjön.

Men trots bidragen har länderna inte fullföljt sina åtaganden på alla områden, enligt EU:s revisionsrätt.

– Det har investerats stora summor, och på många håll har mycket också åstadkommits. Men det behöver göras mycket mer för att nå de ambitiösa målen i Baltic Sea Action Plan, säger Annika Svanbäck, forskare vid Baltic Eye, Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Revisorerna har besökt Polen, Finland och Lettland, och följt upp utvecklingen i övriga länder runt Östersjön.

Foto: Bengt Ekberg/AzoteFoto: Bengt Ekberg/Azote

I sin rapport pekar EU-revisorerna på fortsatt stora brister i hur ländernas hanterar övergödningens två viktigaste orsaker: näringsläckage från jordbruket och dålig avloppsrening.

– Totalt sett har varken jordbruket eller avloppssektorn gjort tillräckligt i Östersjöländerna. Sedan ska man komma ihåg att det är stora skillnader både mellan och inom länderna, säger Annika Svanbäck.

EU:s revisorer har tittat närmare på redan beslutade åtgärder, så som:

  • tillämpningen av nitratdirektivet,
  • införandet av åtgärdsplaner enligt ramdirektivet för vatten
  • genomförandet av lagstiftningen för avloppsrening
  • användandet av landsbygdsprogrammen, inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Alla länder brister på ett eller annat sätt. Till exempel följer de flesta ännu inte lagarna om rening av avloppsvatten från tätorter fullt ut. Rapporten nämner särskilt Polen och Ryssland, som båda är långt ifrån att uppfylla de kraven.

När det gäller jordbruk riktas allvarlig kritik mot att utsläppen av kväve och fosfor inte har minskat tillräckligt. De åtgärdsplaner som varje land måste ta fram enligt ramdirektivet för vatten är starkt försenade och inte tillräckligt skarpa.

Annika Svanbäck, forskare på Baltic Eye vid Östersjöcentrum
Annika Svanbäck, forskare på Baltic Eye vid Östersjöcentrum

– Om man på allvar ska göra något åt övergödningen i Östersjön krävs ett långsiktigt arbete inom alla sektorer, inte minst rörande jordbrukets struktur och att effektivt använda näringsämnena i stallgödsel, säger Annika Svanbäck.

I sin forskning tittar Annika Svanbäck på hur effektivt – eller ineffektivt – jordbruket använder näringsämnen som finns gödsel. Resultaten visar på stora överskott av näringsämnen i vissa delar av avrinningsområdet..    

– I många regioner runt Östersjön finns mycket mer gödsel än vad jordbruket behöver för att odla sina grödor, säger hon.

Ofta handlar det om regioner med mycket jordbruksdjur, där stallgödseln inte används effektivt i växtproduktionen.

– Om man dessutom importerar mycket handelsgödsel till dessa regioner växer överskottet av näringsämnen. Och ju större överskottet blir desto mer ökar risken för läckage till havet.

FAKTA

Europeiska revisionsrättens rapport Bekämpning av eutrofieringen av Östersjön: fler och mer ändamålsenliga åtgärder krävs (2016:03) släpptes den 12 april 2016.

I den granskas EU:s åtgärder för att minska övergödningen i Östersjön. Revisionsrätten ger 14 rekommendationer till EU-kommissionen och medlemsstaterna, till exempel förbättrade utsläppsmätningar och hårdare krav på utsläpp i särskilt känsliga områden.

Text: Henrik Hamrén