Att det släpps ut stora mängder mikroplast i Östersjön är ingen nyhet. Men det råder fortfarande mycket stor osäkerhet kring hur mycket mikroplast som kommer från de många olika utsläppskällorna.

Därför var intresset stort när Katja Broeg, ekotoxikolog vid Baltic Eye, Stockholms universitets Östersjöcentrum, presenterade sina nya rön om all den mikroplast som hamnar i havet via användandet av vardagsprodukter som duschgel och skrubbkrämer.
- Människor bryr sig om plast i havet. Många vet inte att de genom att rengöra och mjukgöra sin hud släpps detta ut. Det är fortfarande nytt för många konsumenter.

Fyrtio ton mikroplast om året

Beräkningarna bygger på Euromonitors omfattande konsumentdata om användandet av kosmetik och kroppsvårdsprodukter i hela Östersjöns avrinningsområde. Ungefär 130 ton mikropartiklar från dessa produkter sköljs ut med hushållens avloppsvatten varje år. Och av dessa passerar uppemot 40 ton reningsverken och fortsätter ut i Östersjön. (Läs mer om resultaten nedan)

Resultaten presenterades vid en så kallad Baltic Eye Breakfast på Slussen Hilton tidigt på morgonen den 14 april. Förutom politiker och tjänstemän med intresse av havsfrågor var många medierepresentanter på plats. Under tisdagen och onsdagen rapporterades de nya rönen i radio, tv och tidningar.

- Jag berättade också om vilka effekter mikroplasten kan ha på den marina miljön och hur den kan påverka plankton och andra djur, säger Katja Broeg.

Många av publikens frågor efter presentationen handlade om hur mikroplast påverkar djuren i havet. Enligt Katja Broeg är det extremt viktigt att både forskare och media skiljer på vad som är vetenskapligt underbyggda fakta och vad som ännu inte har bevisats.

– Till exempel undrade någon i publiken om inte mikroplasterna kunde kopplas till nedgången i ejderpopulationen. Det vet vi ingenting om, någon sådan koppling har vad jag vet inte kunnat bevisas, säger Katja Broeg.

Mikroplast till högre nivå

Baltic Eye riktar sig framför allt till beslutsfattare och målet att alla beslut om Östersjöns miljö fattas på god vetenskaplig grund. När det gäller just mikroplaster i kroppsvårdsprodukter är även allmänheten, det vill säga konsumenterna själva, i högsta grad beslutsfattare, säger Tina Elfwing, föreståndare för Östersjöcentrum.

- Konsumenterna kan välja vilka produkter de använder. Men för att kunna göra det valet måste de ha kunskap. Därför är det glädjande att detta fick så stort genomslag. På så sätt förmedlas kunskapen och frågan lyfts, säger hon.

Tina Elfwing poängterar också att även om mycket av själva ”nyheten”, det vill mängden mikroplast som hamnar i havet varje år, bygger på Katja Broegs egen forskning, består en del av tisdagens presentation även av andra forskares arbeten. En viktig rapport som använts i det här arbetet om hur mycket mikroplast som passerar reningsverken kommer från IVL Svenska Miljöinstitutet medan information om befolkningen i Östersjöregionen kommer från BONUS-projektet RECOCA.

– Det är precis så Baltic Eye ska jobba. Vi analyserar och syntetiserar relevant forskning och data från flera olika källor, oavsett vilka universitet de kommer ifrån, med målet att höja samhällets kunskapsnivå, säger hon.


Enkelt första steg för att strypa utsläppen

Utsläppen från kosmetik och kroppsvårdsprodukter utgör en förhållandevis liten del av all mikroplast som årligen hamnar i Östersjön. Samtidigt är just kartläggningen av mängder och utsläppskällor en viktig kugge i åtgärdsarbetet inom framför allt EU och Helsingforskommissionen (Helcom) för att minska utsläppen och mikroplastens påverkan på havsmiljön.

- Denna studie är ett första steg i denna kartläggning. Inom Baltic Eye kommer vi att fortsätta samla in data och forskning om mikroplast och andra utsläppskällor, säger Katja Broeg.

Hennes förhoppning är att det stora mediala genomslaget för hennes senaste studie leder till att både beslutsfattare och allmänhet agerar för att göra något åt problemet.

- Utsläppen av mikroplast från kroppsvårdsprodukter är ett problem som vi faktiskt går att åtgärda. Flera stora företag har redan börjat byta ut fasa ut plasten i sina produkter. Om bara fler företag i alla länder gör likadant och om människor slutar använda produkter som innehåller mikroplast, då kan vi strypa dessa utsläpp helt och hållet.

Om nyheten i media: