– Jag skulle tro att den fråga man kommer att fastna i och diskutera längst är hur man ska förhålla sig till MSY-begreppet, säger Gustaf Almqvist, fiskforskare på Baltic Eye vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.
En omöjlig ekvation
MSY står för ”maximalt hållbart uttag” och innebär att man beräknar den största möjliga fångst som kan göras ur ett visst bestånd utan att beståndet skadas på lång sikt. I EU:s nya gemensamma fiskeripolitik, Common Fisheries Policy (CFP), finns två vägledande principer för hållbart fiske:
- Fiska upp den maximala mängd fisk som tillåts inom ramarna för MSY.
- Skapa en säkerhetsmarginal genom att hålla mängden fisk i havet (biomassan) på högre nivåer än vad som krävs enligt MSY.
– Problemet är att dessa två principer inte riktigt går ihop, säger Gustaf Almqvist.
Att ständigt ligga precis på gränsen för hur mycket fisk som kan tas upp och samtidigt hålla beståndsnivåer som är högre än MSY är en omöjlig ekvation. Fiskeförvaltarna måste helt enkelt välja. Och det är just detta val som EU-parlamentet, EU-kommissionen och medlemsstaterna i dagsläget är oense om.
Se en kort filmad kommentar från Gustaf Almqvist
Anpassa fisket efter ekosystemet
EU-kommissionen och flera medlemsstater vill se fångstkvoter som ligger på MSY. Men i slutet av april röstade EU-parlamentet för att istället hålla en större biomassa, vilket i praktiken skulle innebära ett något försiktigare fiske. Denna linje stöds även av den svenska regeringen.
– Jag skulle föredra att det blir den mer försiktiga hållningen, som Parlamentet har beslutat om. Det vore det bästa för Östersjön, speciellt i dagsläget, säger Gustaf Almqvist.
Enligt honom är det främsta skälet Östersjöns föränderliga miljö, som kräver att fisket anpassas efter det marina ekosystemets villkor. I annat fall riskerar havets ekologiska bärkraft att försvagas ytterligare och torskbestånden får svårt att återhämta sig till hållbara nivåer.
– En annan anledning till en mer försiktig hållning är att det skulle kunna främja fisket ekonomiskt. Med större bestånd blir ansträngningen och kostnaden för att fånga samma mängd fisk mindre.
Sedan några år har Östersjöns torskfiskare svårt att fiska upp sina kvoter och de torskar de får upp är små, tunna och i dåligt skick. Storvuxna torskar är i dag sällsynta i Östersjön.
Östersjön modell för allt EU-fiske
Den fleråriga förvaltningsplanen för torsk, sill och skarpsill i Östersjön är den första av sitt slag inom EU:s nya fiskepolitik och ska bana väg för en "ny generation av fleråriga förvaltningsplaner". De förvaltningsregler som bestäms för Östersjön kommer så småningom att gälla även i övriga EU-vatten.
Detta gör att även länder som ligger långt från Östersjön nu är mycket aktiva i förhandlingarna.
– I slutänden kommer vi förmodligen att få se någon form av kompromiss, säger Gustaf Almqvist.
Han poängterar också att oavsett hur MSY-begreppet hanteras i den slutliga förvaltningsplanen kommer behovet av korrekta fångstdata att vara central för en hållbar förvaltning i Östersjön.
Kameraövervakning för bättre data
– Kontrollen av att det nya utkastförbudet efterlevs är i dag ett av de största problemen. Vi förespråkar att man ska ha en full dokumentation av vad som fångas, och föreslår också att man ska kameror ombord på båtarna, säger han.
Kameraövervakning på fiskebåtarna är en svår politisk fråga, som mött hård kritik från delar av fiskenäringen. Samtidigt finns det andra inom fiskenäringen som insett värdet av att hålla reda på hur mycket fisk som faktiskt fiskas upp.
– Det har gjorts och görs försök med kameror i bland annat Danmark och Storbritannien, med goda resultat, säger Gustaf Almqvist.
(Text och film: Henrik Hamrén)