Provtagning av vegetation i en grund vik. Foto: Joakim Hansen
 

Tidigare forskning tyder på att två miljöproblem är tätt sammankopplade; tillgången på vegetationsklädda bottnar verkar begränsa rovfiskens föryngring, medan rovfisken verkar kontrollera påväxtalger genom en kaskadeffekt i födoväven, vilket i sin tur gynnar bottenvegetationen.

Detta var teorier som behövde styrkas för att bli övertygande.

Stort forskningsprojekt

Karta över inventerade (blå) och intensivstuderade (orange) vikar.
Karta över inventerade (blå) och intensivstuderade (orange) vikar.

Forskarna i projektet PlantFish har kombinerat studier på tre olika nivåer, från modellering av data på fiskyngel och vegetation längs hela Östersjökusten till fältstudier av födoväven i 32 vikar samt detaljerade fältexperiment vid Askölaboratoriet.

Resultaten av studierna visar att:

  • Riklig bottenvegetation kan ge klarare, mindre grumligt vatten delvis genom att stabilisera bottensedimenten (länk).
  • Vegetationen är viktig för fiskyngel; ju mer bottenvegetation desto fler yngel av gädda, abborre och mörtfiskar (länk).
  • Småbåtshamnar gör bottenvegetationen glesare och mer kortvuxen, vilket i sin tur kan påverka rekryteringen av fisk negativt, och potentiellt även bestånden av vuxen fisk (länk).
  • Rovfisk som abborre och gädda kan gynna bottenvegetation genom en så kallad trofisk kaskad. Rovfisken äter och begränsar mängden mindre fiskar som storspigg, vilka i sin tur äter små djur som insektslarver, snäckor och tångmärlor (länk), som i sin tur äter påväxtalger vilka skuggar bottenvegetationen (länk).
  • Hur täta bestånden av bottenvegetation är påverkar hur väl växterna kan stå emot stress och konkurrens i övergödda förhållanden med få rovfiskar (länk).
  • Den lilla fisken storspigg har tagit över allt större delar av Östersjökustens ekosystem. Spiggen orsakar lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, och dessa skiften har spridit sig successivt från ytterskärgården in mot fastlandskusten (länk). Mer spigg och färre rovfiskar förstärker övergödningssymptomen längs kusten, enligt resultaten i punkt fyra ovan.

Starka länkar mellan fisk och växter

Genom sitt helhetsgrepp har projektet avsevärt förbättrat kunskapen om hur ekosystemet i Östersjövikar fungerar. Resultaten  styrker tidigare forskning som föreslagit att riklig bottenvegetation ger bättre vattenkvalitet och ökar kustfiskars föryngringsframgång, medan rovfiskar kontrollerar påväxtalger genom en kaskadeffekt i födoväven, vilket i sin tur gynnar bottenvegetationen.

Projektet har även dokumenterat den storskaliga förändring som skett längs kusten, där storspigg successiv ökat och genererat lokala regimskiften i ekosystemet till ett tillstånd med få rovfiskar och mycket trådformiga alger.

Två självförstärkande tillstånd?

PlantFish illustration
Schematisk figur som visar hur födoväven och de ekosystemfunktioner och tjänster som produceras i grunda kustmiljöer påverkas av övergödning, fiske och exploatering och av olika typer av förvaltning. Figur: Joakim Hansen, Pierre Drackner och IAN Image Library (University of Maryland)
 

Forskarna inom PlantFish menar att rovfiskar och bottenväxter har starka ekologiska kopplingar. De gynnar tillsammans havsmiljöns naturvärden; som klart badvatten, rikt fiske och hög biologisk mångfald, samtidigt som det gör ekosystemet mer tåligt mot övergödning och andra störningar.

Brist på rovfisk eller bottenväxter kan istället trigga en negativ spiral. Till ett oönskat tillstånd med få rovfiskar och gles eller ingen vegetation, som istället domineras av spigg, fintrådiga alger och grumligt vatten.

Forskarna som ingår i PlantFish: