– Vi vill se om det går att identifiera ”flaskhalsar” i tillväxten under torskens liv, som kan bidra till att förklara torskpopulationens utveckling och möjlighet till återhämtning , säger Anna Gårdmark, lektor i akvatisk ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Tillsammans med sin SLU-kollega Michele Casini, forskare och docent vid samma institution, leder hon det delmoment inom DEMO som analyserar Östersjötorskens tillväxt.

Studierna bygger på en helt ny metod, nyligen publicerad i tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society of London, och påbörjades under en workshop i Lysekil den 10-12 november. Forskarna kopplar samman miljöfaktorer som salthalt, temperatur och andelen döda bottnar med data kring torskens tillväxt, maginnehåll och tillgång på föda.

– Torsken äter olika byten under olika livsstadier: först djurplankton, sedan bottenlevande kräftdjur och, när den vuxit sig tillräckligt stor, främst skarpsill och sill. Därför är det viktigt att knyta analyserna av tillväxten till specifika livsstadier, säger Anna Gårdmark.

Letar efter gemensam nämnare för olika torskbestånd

Målet är att identifiera om det finns kritiska stadier i torskens liv då den är särskilt känslig för miljöpåverkan och tillgången på föda. I analysen ingår bland annat en jämförande studie mellan två torskbestånd; ett i Östersjön och ett utanför Kanadas Atlantkust.

– Med jämförelsen kan vi se om det finns generella mekanismer för tillväxt och återhämtning, det vill säga om torskens eventuella kritiska livsstadier är de samma för olika torskbestånd, säger Michele Casini.

Forskning som möter aktuellt behov

Studierna om torskens tillväxt är högaktuella – särskilt efter den senaste tidens dramatiska förändringar i Östersjöns torskbestånd. Numera finns det en hel del liten torsk i Östersjön men väldigt få stora individer. Dessutom är fiskarna ofta ovanligt smala och i dålig kondition.

– Det räcker inte att bara konstatera att Östersjötorsken växer dåligt. Vi vill försöka förstå om den växer dåligt hela tiden eller bara i specifika stadier i livet, och i så fall varför, säger Anna Gårdmark.

– Den kunskapen gör det lättare att bedöma vilka åtgärder som krävs för att populationen ska kunna återhämta sig.

Intervjuer med deltagarna i Demo 2.

Text: Henrik Hamrén