1. Du är här:
  2. Fysikum
  3. Utbildning
  4. Vanliga frågor

Vanliga frågor

 

Alt

Måste man vara Einstein för att plugga fysik?

Nej, de flesta av oss är inte Einstein, och det går rätt bra ändå. Men som för alla universitetsstudier gäller att heltidsstudier är ett heltidsarbete, man måste räkna med att lägga ned ordentligt med tid för att klara studierna. Det är naturligtvis också så att det går lättare och blir roligare om man har ett genuint intresse av naturvetenskap, och tycker att matematik är kul.

Hur stora är undervisningsgrupperna?

Storleken på undervisningsgrupper varierar mellan de olika undervisningsformerna på Fysikum. På en föreläsning brukar gruppstorleken vara uppåt 50-60. På många av våra kurser använder vi "tutorials" då studenterna träffar en lärare i mindre grupper om 10-15 studenter. Laborationer oftast görs i grupper om 2-4 studenter.

Jag är intresserad av att studera utomlands. Är det möjligt?

Ja, det finns många möjligheter att antingen göra sitt examensarbete eller läsa någon eller några terminer vid ett utländskt universitet. För mer information, se vår sida om utlandsstudier.

Hur hög är studietakten?

Grundtanken är att om du följer något av våra program så är det ett heltidsarbete, det vill säga att du förväntas lägga ned ca 40 timmar i veckan på dina studier för att det skall gå bra. Hur stor del av detta som är schemalagt varierar med de olika kurserna, normalt ligger det mellan 15 och 30 timmar i veckan, inklusive laborationer och tutorials.

Vad får man för jobb efter studierna?

Fysiker arbetar inom en mängd områden, t.ex inom data och elektronik, material-, bio-, energi- och processteknik, astronomi, meteorologi och kärn- och strålningsfysik. Även inom informationsteknologi, ekonomi och försvar behöver man dem som kan hantera omfattande beräkningar och komplexa modeller. Du kan hitta länkar till rapporter om vilka yrkesområden som är vanliga efter studierna och intervjuer med tidigare studenter på vår sida om arbetsmarknaden.

Hur många poäng är en poäng?

På universitetet anges kursernas omfattning med ett visst antal högskolepoäng (hp). Ett års heltidsstudier är 60 hp, och en vecka motsvaras då av ungefär 1,5 hp. På gymnasiet anges också kursernas omfattning som poäng, men en gymnasiepoäng har en helt annan storlek i fråga om studieinsats. En hel gymnasieutbildning, tre års heltidsstudier, är 2500 gymnasiepoäng. Som jämförelse kan sägas att en treårig universitetsutbildning (en kandidatexamen) motsvarar 180 högskolepoäng.

Kan man doktorera i fysik?

Ja, efter minst 240 högskolepoäng, varav 60 hp på avancerad nivå och en kandidatexamen i fysik kan man bli antagen som forskarstudent. Läs mer om hur de studierna går till och hur man gör för att söka på våra sidor om forskarutbildning.

Är det bara killar på Fysikum?

På grundutbildningsnivån är könsfördelningen hyggligt jämn, de senaste åren har ca 35% av studenterna varit kvinnor. På högre nivåer är det sämre, ca 30% av doktoranderna och 20% av lärarna/forskarna är kvinnor. Vi på Fysikum strävar aktivt efter att förbättra balansen.

Går det att äta lunch på Fysikum?

Ja. Det finns en restaurang i huset som serverar lunch. Du kan också värma medhavd mat i mikrovågsugn i våra studentlokaler. I närheten av AlbaNova finns också ett antal lunchrestauranger som man hinner gå till under lunchuppehållet.

Går det att få tag på studentbostad?

Det brukar faktiskt lösa sig. Läget i Stockholm är svårt, och det kan vara knepigt att få besked i god tid före terminsstart, men till slut brukar det gå att hitta något. Det finns ett antal webbsidor där man kan söka efter studentbostad. Mer information om studentbostad finns på Stockholms universitets hemsida. Du kan också ställa dig i kö för studentbostad hos Stiftelsen Stockholms studentbostäder (öppnas i nytt fönster).



Hittar du inte svaret på just din fråga? Skicka ett mail till våra studievägledare.