Den nyligen beskrivna arten smaltång, Fucus radicans (Bergström et al.) antas ha evolverat ur blåstång, Fucus vesiculosus, i Östersjöns bräckta vatten. Arten återfinns framförallt i norra delen, Bottenhavet, där den är den dominerande perenna algen. Hur har denna delning till två arter skett?
Projektet undersöker vad som krävs för att smaltången ska kunna reproducera sig och jämför detta med tidigare rön för blåstång. En förskjutning i reproduktiv timing är en kraftig artbildningsmekanism och skulle kunna vara orsaken till artens relativt snabba uppkomst. De genetiska analyserna har även visat att smaltången har en kraftig asexuell förökning, där stora delar av populationerna kan utgöras av några få kloner. Vilka för- respektive nackdelar medför detta? Vad blir effekterna av en låg genetisk variation inom populationerna vid klimatförändringar eller övergödning? Vad skulle hända om arten minskade kraftigt?
Projektet är en del av BaltGene - Baltic Sea Genetic Biodiversity, ett forskningssamarbete mellan flera av Östersjöländerna. Syftet är att använda befintlig kunskap och få fram nya rön för att försöka besvara följande fyra frågor:
- What are the key genetic resources characterizing the Baltic Sea ecosystem, and to what extent are they unique?
- How important is the genetic biodiversity of the Baltic Sea ecosystem to ecological resilience and sustainability of resource use?
- What measures are needed to protect and sustainably manageimportant genetic biodiversity in the Baltic Sea ecosystem?
- How should governance structures be fitted to accumulate the genetic level of biodiversity in management of the Baltic Sea ecosystem?
Stockholms universitet, Botaniska institutionen
Ellen Schagerström, doktorand, ellen.schagerstrom@botan.su.se
Lena Kautsky, forskare/handledare, lena.kautsky@botan.su.se
Läs mer på BaltGenes hemsida
Under 2017 genomför BaltGene en konferens och workshop om hur genetisk biodiversitet kan inkluderas i förvaltningsarbete. Läs mer och anmäl dig här
