Projektet fokuserar på bentiskt kväve och undersöker kopplingar i de biogeokemiska kol-, fosfor-, och svavelkretsloppen. Hur mycket kväve förloras som kvävegas vid denitrifiering och anammox reaktionen, hur mycket blir nitrifierat och bevarat i systemen?

Projektet innebär användning av 15N-spårstudier och masspektrometeranalys, kemisk analys av porvatten och diagenetisk modellering. Fältstudier och provtagning kommer att genomföras med forskningsfartyg i Himmerfjärden och centrala Östersjön.

Sommarblomningar av kvävefixerande cyanobakterier (blågröna alger) är ett av huvudproblemen med Östersjöns övergödning, och används ofta som det främsta argumentet mot åtgärder för att minska kvävebelastningen både lokalt och för Östersjön som helhet. Vid blomningarna täcks havsytan av tjocka ansamlingar av cyanobakterier som hindrar bad och skadar rekreation och turism. De är giftiga och förvärrar övergödningen genom att årligen omvandla 200-400 tusen ton kväve från kvävgas till biologiskt lätt tillgängligt kombinerat kväve.

Att hindra blomningarna vore mycket kostsamt, och skulle i grunden förändra ekosystemet i Östersjön, och kanske minska fiskproduktionen. Projektet innebär studier både i öppet hav och kustzonen. Studierna gäller kvävet som blomningarna fixerat. Var hamnar det, hur snabbt elimineras det genom omvandling till kvävgas, hur mycket finns kvar och kan påverka övergödningen påföljande år?

Huvudsyftet är att hjälpa miljöförvaltningar runt Östersjön, från Helsingforskommissionen och EU-kommissionen, via naturvårdsverk, vattenmyndigheter och länsstyrelser ned till kommuner, att förutsäga effekterna av åtgärder för att minska näringsbelastningen till Östersjön, att avväga mellan åtgärder mot kväve och fosfor så att förkomsten av otrevliga blomningar kan minskas utan att Östersjöns ekosystem förändras i grunden eller att fiskproduktionen minskar i onödan.

Stockholms universitet, institutionen för geovetenskaper

Volker Bruchert, forskare, volker.bruchert@geo.su.se
Kenneth Downs, examensarbetare