Sommarblomningar av cyanobakterier är ett av huvudproblemen med Östersjöns eutrofieringen, och används ofta som argument mot åtgärder för att minska kvävebelastningen. Blomningarna täcker havsytan som tjocka ansamlingar som hindrar bad och skadar rekreation och turism. De är giftiga och förvärrar eutrofieringen genom att fixera 200-400 tusen ton kväve/år. De förekommer naturligt i Östersjön, och tillfört kväve bidrar troligen till fiskproduktionen. Att hindra blomningarna vore kostsamt, skulle i grunden förändra ekosystemet, och kanske minska fiskproduktionen.
Studierna görs i öppet hav och kustzonen, och utnyttjar långa tidserier (33 år) på näringsämnen och växt- och djurplankton från Stockhlms universitets ekologiska forskning. De gäller:
- Vad som orsakar och reglerar blomningarna,
- Prognoser för blomningarnas omfattning,
- Blomningarnas ekosystemeffekter, och särskilt på fiskföda och fisklarver,
- Vad händer kvävet som blomningarna fixerar? var hamnar det, hur snabbt elimineras det genom omvandling till kvävgas?
- Analys av samhällets kostnad och nytta för minskade blomningar.
Huvudsyftet är att hjälpa miljöförvaltningar, från HELCOM till kommuner, att förutsäga effekterna av åtgärder för att minska näringsbelastningen till Östersjön, att avväga mellan åtgärder mot kväve och fosfor och att minska otrevliga blomningar utan att i grunden förändra Östersjöns ekosystem eller minska fiskproduktionen i onödan.
Projektmoment på Askö: projektarbete, författande och litteraturläsning
Forskare
Ragnar Elmgren, Inst. för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet
