Inventering pågår i viken på södra Askö. Foto: Viktor Thunell
Inventering pågår i viken på södra Askö. Foto: Viktor Thunell

Vad ska göras på Askö 2015?

Uppföljning av ekologiska effekter av restaurering av våtmarker i syfte att öka rovfiskpopulationer (s.k. ”gäddfabriker”).

Provtagningen kommer att ske i minst fyra av följande vikar: Hästdammsviken (Askö), Skutviken/Kyrkviken (Askö), Idkroken (Askö), Svarthålet (Gunnarbolfjärden), Hamnhamn (S Lacka), Viken på Beten (Beten, Oxelösund). Provtagningen innefattar närsalter i vattnet, temperatur, salinitiet, grumlighet, växtplankton, djurplankton, makrofauna, vegetation och fisk. Fisk kommer att provtas med ryssjor, översiktsnät och undervattensdetonationer. Vid nätfiske kommer näten som läggs i vikar i Askölaboratoriets omedelbara närhet att gås igenom på Askölaboratoriet (utomhus såklart). Asköpersonalen får väldigt gärna hjälpa till med fiske i dessa närbelägna vikar.

Utrustning Utrustning som behövs för provtagningen är: båtar (Trutta/Perca) utrustade med gps, ekolod, sjökort och säkerhetsutrustning, 1 multimeter för salinitet och temperatur, 1 växtplanktonhåv (10 my), 2-4 provfiskeryssjor, 3 nordiska översiktsnät, 3 kustöversiktsnät, tillgång till filtreringsanläggning, 0,5-1 liter formaldehyd, 8 liter 99%-ig etanol (varav 2 liter i maj), plats i frysar (-20 gr och -80 gr), förvaringsutrymme på lab för utrustning. Projektet står själva för djurplanktonhåv, grumlighetsmätare och utrustning för fiske med undervattensdetonationer.

Projektbeskrivning

Gäddvåtmarkers effekt på kustekosystem. Syftet med studien är att följa upp förändringar i födoväven i anslutning till restaurerade våtmarker vid kusten. Våtmarkerna restaureras i syfte att öka reproduktionsframgången av rovfisk vid kusten, främst för arten gädda. Restaurering av kustnära våtmarker har på senare år blivit en vanlig miljövårdsåtgärd. Åtgärden motiveras delvis med att ökad mängd rovfisk kommer leda till minskade övergödningssymtom och ökad ekologisk status på kustvattnet. Någon uppföljning av effekter i kustmiljöer vid anlagda våtmarker har dock hittills inte genomförts. Tidigare studier har visat att anläggande av våtmarker vid Östersjökusten markant kan öka reproduktionsframgången hos gädda. Små experimentella studier tyder även på att hög täthet av rovfisk kan leda till kaskadeffekter i födoväven där övergödningssymtom, så som stor mängd trådformiga alger, minskar och kustvattnets ekologiska status ökar. Kaskadeffekten består förenklat av följande kedja; I) mycket rovfisk (t.ex. gädda och abborre) leder till färre småfiskar (t.ex. spigg) genom rovfiskens ökade predationstryck på småfisk, II) färre småfiskar leder till ökad mängd ryggradslösa djur (t.ex. tånggråsuggor och märlkräftor) genom småfiskens lägre predationstryck på smådjuren, III) ökad mängd algätande ryggradslösa djur leder till ökad betning av trådformiga alger, vilka minskar i mängd och därmed förbättras kustvattnets ekologiska status. Några få fältstudier i Östersjön styrker teorin om kaskadeffekten i kustekosystemet. Till vår kännedom har dock inget tidigare projekt undersökt kaskadeffekter som ett resultat av anlagda våtmarker vid Östersjökusten, trots att restaurering av kustnära våtmarker på senare år blivit en vanlig miljövårdsåtgärd. Föreliggande studie kommer öka kunskapen om interaktioner mellan organismer i födoväven samt bidra till bättre underlag för miljöförbättrande åtgärder i Sverige. Våtmarksrestaureringarna kommer att utföras på Askö i Trosa kommun. Provtagning kommer ske i ett antal havsvikar i anslutning till våtmarkerna, samt i referensområden i Trosa, Oxelösund och Nyköpings kommuner.