Forskningens tonvikt ligger på den kustzonen, där tecknen på mänsklig verksamhet på land kan förväntas synas först, och dess koppling till öppna Östersjön. Detta kommer att ske genom att fokusera på de fyra nedanstående övergripande målen:

• De långa trenderna i kustnära syrebrist både i tid och rum
• Drivkrafterna och mekanismerna bakom syrebrist i kustzonen genom tiden
• Förändringar i markanvändningens påverkan på kustvatten och kopplingen mellan kusten och öppna Östersjön
• Etablera bakgrundsvärden för näringsförhållandena i kustzonen att använda som ett mål för hållbar förvaltning av Östersjön.

Kustzonens syrefria bottnar Det finns ett stort behov av ökad kunskap om den historiska utbredningen av syrefria bottnar och drivkrafterna för bildning av sådana i kustzonen och en jämförelse med den periodvis förekommande syrebristen i öppna Östersjön. Vi behöver få en ökad förståelse för människans respektive klimatets roll i att orsaka hög primärproduktion resulterande i syrebrist på Östersjöns djupare bottnar. Detta är speciellt viktigt idag när effekten av ökade utsläpp av näringsämnen adderas till följderna av den pågående klimatuppvärmningen.

Projektet UPPBASER syftar till att studera hur de senaste 2000 årens förändring i markanvändning längs med Östersjökusten (med fokus på skärgården) har påverkat Östersjöns miljö, samt försöka särskilja denna påverkan från effekterna av de klimatförändringar som har skett under samma tid. Vi kommer även studera om det har funnits och finns en tidsfördröjning mellan de förändringar som registreras i kustzonen respektive i öppna Östersjön. Detta är viktigt för förståelsen av vilken fördröjning miljövårdande åtgärder på land får för de resultat som kan ses i öppna Östersjön. Eftersom Östersjöns miljöövervakningsprogram startade efter att ekosystemen redan var påverkade av ökade näringsläckage från land kan vårt projekt även bidra med kunskap om Östersjöns naturliga kvävehalter, vilket krävs för att uppnå målen i EU:s vattendirektiv samt är nödvändigt för en hållbar förvaltning av Östersjön. I UPPBASER kommer vi i detalj undersöka hur förändringar i markanvändning och klimat har påverkat vår skärgårdskust och kopplingen till de förändringar som har registrerats i öppna Östersjön. Våra resultat kommer också att ge en tydlig bild av hur miljösituationen ser ut i Östersjöns kustområde och hur den varierat över tiden under de senaste 2000 åren.

• Kontaktperson: Ellinor Andrén, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Södertörns högskola
• Övriga medlemmar: Thomas Andrén, PHD: Lena Norbäck Ivarsson (Asköstöd 2015), PhD: Falkje van Wirdum
• Mer information? Läs Havsutsikt Nr 2 2014, 12-14.