Vad ska göras på Askö 2016?

Arbetet ska dels bestå av fältstudier där spiggarnas beteende iakttas och där bon plundras för räknande av ägg (det senare sker i laboratoriet, äggen kläcks och ynglen släpps ut därefter) och för att se i vad mån hanarna (om dessa stannar kvar, vi vet inte) kan skaffa nya ägg. Är det ett överskott på honor så förväntar vi oss att det i regel är dessa som uppvaktar hanarna, att nästan alla bon innehåller ett stort antal ägg och att ett plundrat bo snabbt blir fyllt igen. Vi avser också att, med vissa justeringar av metoderna, att fortsätta våra försök med att se i vad mån proportionen mellan hanar och honor påverkar uppträdandet av övermognad hos honor. Våra tidigare försök tyder på att de kan det, vilket stöder uppfattningen att det är hanarna som begränsande kön som åstadkommer detta, men materialet är fortfarande väl litet (de övermogna fiskarna är få).

OM PROJEKTET

Fortplantningsbeteende och övermognad av ägg hos storspiggen Hos storspiggen, Gasterosteus aculeatus, bygger hanen bo. Efter att en eller flera honor lagt sina ägg i detta, tar hanen ensam hand om avkomman. Han fläktar friskt vatten över äggen, vilket är mycket energikrävande och försvarar dem mot predatorer. En hane kan inte ta hand om hur mycket ägg som helst och är boet fyllt och eller äggen har nått en viss mognadsgrad avstår han från att ta dit fler honor. I naturen är det vanligt att det är spigghonorna som uppvaktar hanarna, snarare än tvärtom. Detta tyder på att det är hanarna som är det begränsande könet och att det kanske inte finns möjligheter för alla honor att lägga ägg. Den effektiva balansen mellan hanar och honor kan påverkas av om alla hanar har möjlighet att skaffa sig revir i bra områden och av tillgången på föda - välfödda honor lägger ägg med kortare intervall än de med knapp tillgång på mat. Det är också vanligt även i naturen att spigghonor för förhårdnad rom. En hona som blivit romstinn kan lägga äggen hos en hane, släppa äggen som då går förlorade eller behålla dem och riskera att de hårdnar och inte bara själva förstörs utan även blockerar ytterligare lekar. Vår hypotes är att förekomsten av övermogna ägg beror på en bristande tillgång på hanar. Vi vill undersöka detta dels med iakttagelser i naturen av lekbeteende kombinerat med undersökningar av mängden ägg i bon och i vad mån hananr med plundrade bon snabbt kan återställa äggmängden, dels med studier i tankar där hanar och honor hålls i olika proportioner och detta korreleras med uppträdandet av övermogna ägg. Vi har tidigare gjort den senare typen av försök på Askö och materialet antyder att det verlkligen är en brist på hanar som orsakar övermognaden, men materialet är ännu för litet för att vara hållbart.

Kontaktpersoner: Bertil Borg (handledare) och Chrysoula Roufidou (doktorand), Zoologiska institutionen, Funktionell zoomorfologi, Stockholms Universitet