Detta är emellertid lättare sagt än gjort. Minskning av tillförsel av fosfat och nitrat till Östersjön har lyckats delvis, men en effektiv minskning av syrefria bottnar eller övergödning har än så länge inte skett. En del av problemet har med havsbottensediment att göra. Det är välbelagt att Östersjön mottar stora mängder näring från övergödd jordbruksmark, luftföroreningar, reningsverk och industriella utsläpp. Restaurering och ansträngningar för att minska näringsutsläpp har påbörjats, men frågan är hur fort förändring sker och hur länge näring, speciellt fosfor, som lagrats i havsbotten efter årtionden av tillförsel, kommer att fortsätta att återföras till havet och därigenom buffra nuvarande närings och syrekoncentrationer. Flöden till och lagring av näring i sediment är inte jämnt fördelade över bottnarna i Östersjön. Östersjöns kust är ett habitat med stor mångfald som innehåller havsbottnar med olika egenskaper, sedimenttyper och fauna. Denna miljö orsakar en stor variation i bentiskt-pelagiskt utbyte, som dock är dåligt rumsligt beskrivet. För att förutsäga effekter av begränsning av näringsutsläpp och dessutom uppvärmning av klimatet behövs en integration av sediments roll i dess fulla utsträckning. Det här projektet syftar till att förbättra vår förståelse av biogeokemiska processer, mikrobiella sammansättningar och aktiviteter i de turbulenta gränsskikten i marina områden i Östersjön.

Kontakt: 
Volker Brüchert, Institutionen för geologiska vetenskaper
volker.bruchert@geo.su.se