Östersjöregionens forskare varnar för klimatförändringens konsekvenser i flera publicerade rapporter och i medier. Varningarna skall tas på allvar. Flera förändringar pågår redan runtomkring oss, exempelvis har medeltemperaturen ökat en grad de senaste 150 åren, vilket har lett till mindre snö och is och ett ökat inflöde av färskvatten till Östersjön. Under de kommande 100 åren förväntas medeltemperaturen stiga med 3-5ºC, nederbörden ökar, liksom färskvatteninflödet, och detta tillsammans leder till att salthalten i Östersjön minskar. Dessutom medför den ökade mängden växthusgaser i atmosfären (t ex koldioxid) att havet försuras.
Dessa klimatrelaterade förändringar verkar inte oberoende av varandra, utan sker parallellt. Då flera faktorer samtidigt förändras kan de tillsammans få större effekt jämfört med om man lägger i hop effekten av varje enskild faktor. Man kallar detta för additiva eller synergistiska effekter. Effekterna på Östersjöns marina ekosystem är med andra ord komplexa! Det är i högsta grad rimligt att tänka sig att dessa klimatrelaterade förändringar kommer att ha en betydande inverkan på de fysikaliska och biogeokemiska förhållandena i Östersjön. Kanske får vi en tidigare algblomning och mer omfattande giftiga algblomningar. En annorlunda algflora innebär förändringar för alla djur- och växtarter i Östersjön, bland annat för de ekonomiskt viktiga fiskbestånden. För att kunna förutsäga konsekvenser av dessa förändringar krävs det kunskap om hur Östersjöns ekosystem reagerar på kombinationer av ökad temperatur, minskad salthalt och ökad mängd koldioxid. Denna kunskap är i dag mycket bristfällig.
Vi vill studera nämnda klimatrelaterade förändringar hos de allra minsta organismerna i Egentliga Östersjön, dvs mikroskopiska alger, cyanobakterier och övriga bakterier (så kallade heterotrofa bakterier). I utomhusexperiment planerar vi att utsätta dem för olika kombinationer av ökad temperatur, minskad salthalt och ökad mängd koldioxid för att sedan studera hur funktionen och sammansättningen av detta mikroskopiska ekosystem förändras. Förändringar på denna skala, som är basen för hela ekosystemet, får konsekvenser högre upp i näringsväven och för omsättningen av kol (motsvarar ett ekosystems gemensamma valuta) och näringsämnen. Kunskap om detta är nödvändigt för att kunna förutsäga konsekvenser på Östersjöns hela ekosystem: att ge nödvändiga baskunskaper för att kunna skapa bättre modeller. Våra resultat kan alltså användas som underlag för att våra politiker skall ta rätt beslut för att skapa ett hållbart nyttjande av Östersjöns ekoregion.
Göteborgs universitet, institutionen för marin ekologi
Angela Wulff, forskare, angela.wulff@marecol.gu.se
Malin Mohlin, doktorand, malin.mohlin@marecol.gu.se
