Spigg simmar i övervuxet tångbälte.

Vad händer med mer storspigg...

Östersjön är ett hav i ständig förändring. I takt med att effekterna av övergödning minskat i innerskärgården, så har nya hot successivt uppstått. Ett är den kraftiga ökningen av storspigg under de senaste 15-20 åren, vilket har ökat spiggens betning på småkryp, påverkat de kustnära födovävarna och ökat mängden trådalger.

...och varmare hav?

Ett annat problem är att Östersjön blir allt varmare, som en del av de globala klimatförändringarna. Uppvärmning ökar energiförbrukningen hos organismer och kan leda till minskad produktion av både alger, småkryp som betar alger, fisk som äter smådjur samt större rovfiskar, samtidigt som de trofiska interaktionerna mellan dessa organismer kan förstärkas. Detta skulle också kunna förstärka storspiggens effekter på både småkryp och alger.

I mesokosmerna finns tången och dess djurliv. Sedan tillsätts spigg eller varmare vatten, eller både och samtidigt.

Östersjön i miniformat kan lära oss mer!

För att undersöka hur storspiggen och uppvärmning av Östersjön påverkar de grunda bottnarnas organismer och födovävar, så har vi byggt upp små miniatyr-ekosystem i tunnor (s.k. mesokosmer), där vi antingen tillsätter storspiggar eller värmer upp vattnet, eller både tillsätter spigg och värmer upp vattnet. I tunnorna finns två olika habitat-byggande alger -  blåstång och smaltång – samt småkryp som vattensnäckor, märlkräftor, vattengråsuggor. Under sommaren studerar vi sedan hur uppvärmning påverkar enskilda organismers tillväxt, samt interaktionerna mellan organismerna – t ex hur mycket alger som småkrypen äter, hur mycket småkryp som spiggen äter, samt hur blåstången och smaltången tillväxer.

Projektinfo:

Projektet med mesokosmerna pågår under sommaren 2018 (maj-juli) på Askölaboratoriet. Ett vattentorn med två stora vattentankar har byggts för att få ett konstant genomflöde av havsvatten i två olika temperaturer till de många tunnorna. Forskarna följer experimentets  utveckling dagligen och sammanställer all data som framkommer under experimentet. Resultaten kommer sedan att användas för att bedöma hur uppvärmning och ökade storspiggmängder kan påverka viktiga kustnära födoväv.

Projektet är ett samarbete mellan Dr Tiina Salo, Dr Johan Eklöf och master-student Andrea de Cervo från Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, doktorand Casey Yanos och Dr Klemens Eriksson vid Groningen University i Nederländerna, samt doktorand Maïté Jacquot vid Åbo Akademi i Finland.