Hos storspiggen lägger honan rom flera gånger under varje lekperiod. När en omgång ägg har lossat och är klara att lägga har honan ungefär ett dygn på sig att lägga dem. Om så inte sker kan hon antingen släppa rommen, som naturligtvis går förlorad, eller satsa på att hålla kvar rommen så länge som möjligt för att kanske kunna leka. Detta kan emellertid leda till att den hålls kvar för länge så att den blir övermogen och förhårdnar. Då går dels den rommen förlorad och ovarierna blir dessutom blockerade för ny äggläggning under lång tid.

Romförhårdnad är framförallt känt som ett fenomen hos fiskar i fångenskap, men förekommer också i naturen, bl.a hos storspiggen, men i mycket olika omfattning under olika år och på olika platser. Storspiggen är en fisk som vårdar avkomman. Hanen bygger ett bo som honor lägger rom i och som han sedan ensam vårdar. Det är troligt att antalet lediga bon är begränsande och att inte alla honor får möjlighet att lägga ägg. I varje fall är det mycket ofta honorna som uppvaktar hanarna snarare än tvärtom.

Vi misstänker att fenomenet med övermognad hos spiggarna helt eller delvis beror på en skevhet i den operationella könskvoten och avser att utföra försök med spiggar i tråg med olika könskvoter och studera deras beteende och äggantal i bona i naturen för att ta reda på detta.

För mer information:
Bertil Borg, Zoologiska Institutionen, Stockholms universitet