Forskning 2017

Till undermenyn
  1. Du är här:
  2. Start
  3. Östersjöcentrum
  4. Askölaboratoriet
  5. Forskning
  6. Forskning vid Askölaboratoriet
  7. Forskning 2017
Skriv ut

Forskningsprojekt vid Askölaboratoriet 2017

Askölaboratoriet är öppet för alla som önskar bedriva forskning och miljöövervakning eller hålla marina möten och kurser. Nedan finns forskarnas projektbeskrivningar.

Miljöövervakning - Den fria vattenmassan

HELA ÅRET. Ett högfrekvent marint miljöövervakningsprogram (ca 20 gånger/år) för den fria vattenmassan i Himmerfjärden. Kombinerat recipientkontroll- och miljöövervakningsprogram.

Jakob Walve, DEEP, SU

Samordnat kontrollprogram för Oxelösundskusten

AUGUSTI & SEPTEMBER. Miljöövervakning i Oxelösundsområdet i anslutning till verksamheterna vid SSAB, Oxelösunds hamn och Oxelö energi.

Jakob Walve, DEEP, SU

Miljöövervakning - Vegetationsklädda bottnar

AUGUSTI-SEPTEMBER. En årlig inventering av 30 lokaler sedan 1993. Syftet är att beskriva bottenvegetationens artsammansättning och djuputbredning samt övervaka förändringare i dessa bottensamhällen.

Susanne Qvarfordt, DEEP, SU

Exploring seascape ecology in the Baltic Sea

JULI-AUGUSTI. Projektet ska undersöka fisksamhällen och habitatkvalité i ålgräsängar i Södermanlands och Stockholms skärgård för att förstå hur det storskaliga havslandskapet samverkar med lokala processer och styr ekologiska mönster och funktioner i ålgräsängar.

Martin Gullström, DEEP, SU

Loss of circalunar clocks in arctic and tide-free habitats

JULI-AUGUSTI. This project will investigate differences between two species of marine midges in order to get insights into the molecular basis and evolution of circalunar clocks.

Nico Fuhrmann, Max Planck Institute of Evolutionary Biology

Remote sensing of optically complex waters

JULI-AUGUSTI. Projektet ska utveckla regionala grumlighets- och siktdjupsalgoritmer genom en kombination av fjärranalys, bio-optiska och hydrologiska metoder. Syftet är att förbättra övervakningsmetoder och förvaltning av Östersjön.

Susanne Kratzer, DEEP, SU

Changing Seasonality of the Baltic Sea

JULI. Projektet avser att analysera av sambanden mellan Östersjöns cyanobakterieblomningar och förändringar av potentiellt drivande faktorer, både sådana som mätts i marina övervakningsprogram och med satelliter, bland annat genom att utnyttja Baltic Nest Institutes modeller.

Ragnar Elmgren, DEEP, SU

Metanproduktion i syresatt havsmiljö

JUNI & AUGUSTI. I det här projektet ska metanbildning i syresatt havsmiljö undersökas genom provtagning före, under och efter cyanobakterieblomningen.

Fanny Axelsson, IGV, SU

Climate change and Benthic-Pelagic coupling in Baltic Sea soft sediments

JUNI-JULI. This project will investigate how different species of phytoplankton (i.e. food sources of various nutritional quality) will impact benthic fauna and the ecosystem functions in Baltic Sea soft sediments.

Séréna Albert, DEEP, SU

Responses of benthic-pelagic coupling to environmental change

JUNI-AUGUSTI. This PhD project aims to disentangle how shifts in pelagic and benthic species composition can affect the flux of organic matter and nutritional quality of settling material.

Per Hedberg, DEEP, SU

Naturligt producerade halogenerade fenoler - vilka hälsoeffekter syns i Östersjöns fauna?

JUNI. I detta projekt kommer hydroxylerade polybromerade diphenyletrars (OH-PBDEer) påverkan på abborrarnas hälsa att undersökas med hjälp av olika biokemiska markörer.

Johan Gustafsson, ACES, SU

Adaptiv förmåga hos spigg

JUNI. Vi ska undersöka habitatval hos storspigg och provta deras omvärldsmiljö.

Brita Klemens Eriksson, University of Groningen

Hur har växtplankton anpassats till miljögifter under de senaste 150 åren?

JUNI. Undersökning av genetisk adaptation och fenotypisk plasticitet hos kiselalger från en kopparförorenad fjärd.

Helena Filipsson, Geologiska Institutionen, LU

Plastic pollution - chemical risk for marine ecosystems

MAJ-OKTOBER. The aim of this study is to assess potential toxic effect by scrutinizing marine plastic with a combination of bioanalytical effect analysis and chemical analysis.

Christine Schönlau, Inst. för Naturvetenskap och Teknik, Örebro Universitet

Storspiggens beteende och ekologi i relation till uppkomsten av övermogna ägg

MAJ-JUNI. Övermognad av ägg hos storspiggar kan bero på en skevhet i könskvoter. Vi avser att utföra försök med spiggar i tråg med olika könskvoter och studera deras beteende och äggantal i bona i naturen.

Bertil Borg, Zoologiska Institutionen, SU

Miljöövervakning - Mjukbottenfauna

MAJ-JUNI. Trend- och områdesövervakning av mjukbottenfauna

Jonas Gunnarsson, DEEP, SU

Benthic Biodiversity at an Ecosystem Scale

APRIL-AUGUSTI. This project address the question on how metazoan biodiversity changes over time, space and in relation to anthropogenic pressures in the Baltic Sea.

Sven Iburg, DEEP, SU

Molekylär analys av Östersjöns mikrobiella näringsvävar

APRIL-NOVEMBER. Detta projekt utvecklar DNA-baserade metoder för att undersöka näringsvävar mellan plankton och mikroorganismer i havet.

Andreas Novotny, DEEP, SU

Effects of environmental change on feeding niche and fitness in amphipods

APRIL-JULI & OKTOBER-DECEMBER. Detta projekt syftar till att förstå hur populationer av vitmärla reagerar på förändringar i miljön.

Matias Ledesma, DEEP, SU

Controls of sediment bottom topography on benthic-pelagic coupling

APRIL-JUNI. This is a case study to deploy our benthic lander and a Multicorer at specific locations determined by the bottom topography.

Volker Bruchert, IGV, SU

Skarvägg för miljögiftsanalys

APRIL. Nationellt övervakningsprogram av miljögifter i svensk biota, framförallt fisk, men också sillgrissla-, strandskata- och fisktärnaägg.

Douglas Jones, Naturhistoriska riksmuseet

Blåstångs påverkan av kollodialt silver

APRIL. Vi ska undersöka hur blåstång påverkas vid exponering av olika koncentrationer kolloidalt silver.

Elinor Andrén, Södertörns högskola

Restaurering av blåstång

MARS & JUNI. Syftet med projektet är att ta fram en manual för hur ett blåstångsbestånd kan restaureras i områden där tång försvunnit eller minskat.

Ellen Schagerström, Östersjöcentrum, SU

Social-ecological dynamics of ecosystem services in the Norrström basin

FEBRUARI. Kartläggning av olika ekosystemtjänster i Mälardalen och hur dessa interagerar med varandra.

My Sellberg, SRC, SU

Utveckling, metoder och kunskap inom svenskt Östersjöfiske

FEBRUARI. Hur utvecklas olika kustfisken över tid och vilken roll spelar fiskares kunskaper för en hållbar förvaltning av marina resurser?

Emma Björkvik, SRC, SU

DEN HÄR WEBBPLATSEN HAR UPPHÖRT

Våra nyheter, evenemang och information hittar du istället här: su.se/ostersjocentrum

Kontakta Askö

Tel: 08-5537 85 80
E-post: asko.ostersjocentrum@su.se

Postadress:
Askölaboratoriet
619 92 Trosa

Personal på Askö
Vägbeskrivning till Askölaboratoriet

Genvägar

Undrar du...

Aktuell forskning

Östersjöns ekosystem

På Askölaboratoriet erbjuds forskarna flera möjligheter att studera havet; direkt i fält, inne på laboratoriet eller mitt emellan, i experimenthallen. Olika metoder passar olika typer av frågeställningar.

Vad handlar forskningen om?

Genvägar