De marina vindkraftsparker som planeras i de svenska kustvattnen har i de flesta fall en sådan rumslig utbredning att de kan tänkas ge effekter på samhällsnivå (Annon 2003, 2005). Parkerna kan antas påverka det ekologiska samhället på tre principiellt viktiga sätt; artificiella reveffekter, förändrad hydrologi och ändrade trofiska interaktioner (Petersen och Malm in press).

I ett område som domineras av mjukbottnar medför tillförseln av ett nytt och annorlunda substrat att för området nya organismer kan komma och förändra de trofiska interaktionerna (Jensen m.fl. 2000). Musslor och alger som faller av från vindkraftverken berikar de närmaste sedimenten organiskt och kan förändra dess artsammansättning. Fundament av betong kan tänkas attrahera fler hårdbottenorganismer än stålfundament (Anderson 1996). Å andra sidan kan ett stålfundament med sin helt annorlunda struktur attrahera arter som inte alls hör hemma i området, så kallade introducerade arter (Glasby 1999). I en framtid med många, tätt liggande vindkraftsparker kan fundamenten bli en språngbräda för sådana arter att ta sig över djupområden och sammanhängande större områden med mjukbottnar (Glasby och Connell 1999).

Initialt kan det antas att påverkan av fundamenten blir lokal men vi vet inte hur stor spridningseffekten blir under ett vindkraftverks livstid. Vindkraftverken kan förändra strömförhållandena i ett område och därmed ökar eller minskar sedimentationen och tillgången till larver av fastsittande och rörliga djur (Annon 2000). Detta är särskilt viktigt i områden med strömmande vatten som till exempel Kalmarsund eller Öresund. Om strömhastigheten minskar i ett parkområde kan områden som idag domineras av hårda bottnar övergå till att bli mjukbottnar med stora konsekvenser för hela samhällstrukturen. Ökad turbulens runt fundamenten på en mjukbotten kan också medföra en ökad resuspension av sedimentet med sämre siktdjup och lägre tillväxt och en försämrad djuputbredning av makroalger som följd (Annon 2003b).

Det tredje och kanske viktigaste sättet en vindkraftspark kan tänkas förändra samhällsstrukturen i ett område är genom förändrade predationsförhållanden av människor, fåglar och fisk. Fisket måste antagligen av tekniska orsaker begränsas i en vindkraftspark, där kraftverkskablar går över botten (Annon 2003b). Trålning är inte aktuellt inom de vindkraftsparker som skall byggas nu men i en framtid när byggnation kan bli aktuell längre ut i havet så kan vindkraften påverka det kommersiella fisket. Parker kan komma att fungera som marina reservat (Annon 2003b), förutsatt att de fiskarter man vill skydda stannar kvar i tillräcklig mängd inom parken. Vindkraftverk alstrar ljud och tryckvågor i vattnet vilket skulle kunna påverka vissa fiskarter negativt och minska populationsstorlekarna inom området (Popper och Carlsson 1 998). Preliminära studier tyder dock på att många mindre arter som till exempel sjustrålig smörbult och sandstubb inte påverkas utan i stället attraheras av vindkraftsfundamenten (Wilhelmsson m.fl. submitted).

Även fisk- och musselätande fåglar kan påverkas av vindkraften. Omfattande studier av beteendet hos dykänder i Kalmarsund visar att de undviker vindkraftsparkerna under flyttning (Pettersson 2005). Å andra sidan finns det indikationer på att fiskätande skrak (Mergus merganser) samlas vid vindkraftverken vid Utgrunden I (Pettersson pers. kom) kanske för att predera på den fisk som samlas runt pelarna (Wilhelmsson m.fl.). Om födosöksbeteendet hos dessa toppredatorer påverkas av vindkraftverken så kommer det även att ge effekter på det bentiska samhället i och runt blivande parker. På djupare hårdbottnar i Östersjön känner vi de trofiska interaktionerna dåligt.

Det är möjligt att en ökad fiskmängd inom parkerna kan komma förändra dominansen mellan de bottenlevande organismerna så att perenna makroalger gynnas på bekostnad av fintrådiga alger och musslor. Enligt H. Kautsky (pers kom) så finns det också indikationer på att de stora övervintrande populationerna av alfågel (Clangula hyemalis) I Östersjön som nästan uteslutande lever på blåmusslor, har förmåga att strukturera bottensamhällena på Östersjöns utgrund. I områden med höga tätheter av alfågel är bottnarna dominerade av makroalger, på platser där fågeltätheten är lägre så dominerar musslor. Vår förstudie under sommaren 2005 visar tydliga skillnader i samhällsstrukturen mellan de olika undersökta havsområdena vilket motiverar studier i flera blivande vindkraftsparker. Vi kunde visa på skillnader i både artrikedom och funktionell diversitet mellan Östersjöns och Kattegatts hårdbottensamhällen. I Östersjön fann vi att det är filtrerare som i stor utsträckning dominerar de hårda bottnarna. I Kattegatt är det i stället till stor del primärproducenter i form av perenna rödalger. Även mellan olika Östersjölokaler fanns stora
skillnader. Samhällena i Kalmarsund och Södra Öresund uppvisade stora likheter som skilde dessa lokaler från Kårehamn på nordöstra Öland och Klasådern på Gotland. Övergödningsgynnade arter som blåmusslor och fintrådiga brunalger hade höga antal och biomassor i de bägge sunden medan i centrala Östersjön var perenna rödalger mer vanligt förekommande.

Effektstudier och kontrollprogram av vindkraftens miljöpåverkan behöver ta hänsyn till att de ekologiska förhållandena skiljer sig mycket mellan de olika parkområdena. Man kan inte utan vidare överföra erfarenheter från ett område till ett annat. Särskilt inte mellan Östersjön och Nordsjön, men man bör också vara observant på skillnader inom ett och samma havsområde. I förlängningen innebär detta att man behöver ta hänsyn till olika saker vid etableringen av vindkraftsparker beroende på var man befinner sig. Vilka dessa särskilda krav är syftar bland annat våra framtida studier till att ta reda på.

Linnéuniversitetet Kalmar, institutionen för naturvetenskap

Torleif Malm, forskare, torleif.malm@gmail.com