Vid detta första Baltic Seminar presenterades viktiga delar av universitetets marina forskning genom tiderna, vilka marina frågor institutionerna fokuserar på samt strategiska visioner för framtiden. Framöver kommer seminarierna att belysa en relevant forskningsfråga åt gången.
Viktig plattform enligt rektor
- Vid vårt lärosäte finns så mycket som 300 marina forskare på nästan tio olika institutioner. Det är imponerande siffror och därför är jag särskilt glad att få inviga vårt första Baltic Seminar, sa Astrid Söderbergh-Widding i sin inspirerande inledning.
Rektor underströk också att det finns en stor potential att utveckla fler samarbeten över ämnesgränserna, och menade att Baltic Seminar kan skapa en miljö för att forma mångvetenskapliga samarbeten och dessutom stimulera forskningskommunikation såsom att kommunicera med politiker.
Historisk tillbakablick
Professor Ragnar Elmgren som koordinerat det strategiska forskningsprogrammet BEAM gav några glimtar från universitetets marina forskning sedan starten 1881. Namn som Otto Pettersson, Gustaf Arrhenius och Bengt-Owe Jansson med flera fick exemplifiera viktiga eror och aktiviteter som drivit hela forskningsområdet framåt.
- För framtiden har Stockholms universitets havsforskning goda fysiska infrastrukturresurser och stark kompetens inom dataanalys, modellering och tvärvetenskapliga studier, sa Ragnar Elmgren. Men marina forskare behöver också bli blöta om händerna, skapa ny kunskap genom experiment och fältstudier och vidmakthålla de för klimatforskningen så värdefulla långa tidsserierna! Stöd och intresse från institutionerna kommer att behövas för att universitetets havsforskning skall fortsätta vara framgångsrik.
Ämnesöverskridande panel
För att visa upp bredden på universitetets marina verksamhet fick sju företrädare sammanfatta sin institutions marina verksamhet och blicka in i framtiden. Flera paneldeltagare menade att det finns mer att göra på samverkansfronten och att det är viktigt för att kunna ta reda på hur man egentligen ska rädda Östersjön och även få till förändringar i samhället. Några menade att man för ett lyckat samarbete måste ha tydliga incitament och styrning. Forskare som ska ingå i gemensamma projekt behöver också känna att just deras medverkan spelar roll.
Panelen, the Baltic dream team:
- Jonas Ebbesson, Juridiska institutionen
- Christoph Humborg, Östersjöcentrum
- Jonas Nycander, Meteorologiska institutionen
- Christina Rudén, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi
- Martin Jakobsson, Institutionen för geologiska vetenskaper
- Monika Winder, Institutionen för ekologi, miljö och botanik
- Henrik Österblom, Stockholm Resilience Centre
- Vid Östersjöcentrum har vi ett uppdrag att stärka all marin verksamhet vid universitetet, och genom vår erfarenhet av att söka stora projektmedel hoppas vi kunna bistå i att knyta nya resurser till universitetets marina forskning, sa Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Östersjöcentrum. Sedan skulle vi också vilja sätta samman relevanta grupperingar med exempelvis prefekter från de olika marina institutionerna för att gemensamt prioritera forskningaktiviteter som i längden bidrar till att vårt universitet behåller en ledande roll inom det marina området.